Free Essay

Flugornas Herre!

In: Other Topics

Submitted By DamirT
Words 3311
Pages 14
1900-talas litteratur ' Bokanalys av flugornas herre

[pic]

[pic]

AV: Damir Trokic SP06A

Innehållsförteckning

Presentation av boken 1

Avsnitt 1: symboler 1

Avsnitt 2: berättarteknik/ naturbeskrivningar 2

Avsnitt 3: Jack ' ondska 2

Bokens budskap 3

Presentation av genren. 5

Källförtäckning 7

Presentation av boken.

Jag har läst en boken, flugornas herre , som är skriven av 1983 års nobelpristagare, William Golding. Boken gavs ut i England 1954, med originalnamnet ”Lord of the flies”. Ett flygplan störtar på en öde ö, i söderhavet. Alla vuxna omkommer och det blir en grupp av pojkar mellan sex och tolv år som överlever. De pojkarna är så olika man kan bli. De ser ön först som ett paradis, där de kan göra vad de vill, utan några vuxna som styr och ställer. Två av pojkarna, som är lite äldre, blir mer som ledare (Ralph och Jack). Efter en omröstning vals Ralph till hövding och han säger åt Jack att han får bli ”ledare för jägarna”. Barnen börja sätta upp regler, om hur allt ska skötas. De har en snäcka som fungerar på så sätt att den som håller den får prata, då ska alla andra vara tysta. Efter ett tag blir rivaliteten större mellan Ralph och Jack, på grund av att Ralph är mer koncentrerad på att hålla ingång en eld så de kan bli räddade, men Jack är med för att jaga, skaffa mat och ha roligt. Detta leder till två olika läger, som småningom leder till ett krig mellan lägerna.

Avsnitt 1 Symboler

William Golding har skrivit om en hel del symboler i boken, jag tänkte ta upp tre av dem viktigaste. Det är snäckan, elden och odjuret. Första gången snäckan nämns är i första kapitlet, sida 17: ”vi kan använda snäckan till att kalla på de andra med. Så kan vi ha ett möte. När dom hör så kommer dom”. Snäckan har haft en stor betydelse i boken. Den person som har haft snäckan har de andra, till och böja med, respekterat när denne har talat. Snäckan har blivit en symbol för demokratin. Barnen fick lära sig på en gång att snäcka var betydelsefull, och det var den under hela bokens gång. Ett exempel på barnens uppmärksamhet och lydnad ser man på s.100: ”Han vände sig om och förde snäckan till läpparna. De övriga hade väntat på signalen och kom genast”. Vid vissa tillfällen, när Jack hade börjat göra sina protester mot Ralph, struntade han i snäckan och dess betydelse, han ville där med inte ha någon demokrati, till exempel på sida 132 i boken: ” ”Snäckan! Snäckan!” Skrek Jack. ”Vi behöver inte snäckan nu längre. Vi vet vilka som ska tala och vilka som inte ska det. Vad tjänade det till att Simon talade, eller Bill eller Walter? Det är på tiden att vissa personer gör klart för sig att dom ska hålla mun och låta oss andra bestämma”. Vid ett senare skede av boken, krossas snäckan vid ett bråk mellan de två läger som har uppstått. Det är Jacks läger som ser till att demokratin blir krossad. Nu är det bara Jack som enväldigt ska bestämma, likt en diktator.

Elden är något som spelar en väldigt stor roll, då den följer med som en röd tråd genom hela boken. För barnen på ön är elden detsamma som räddningen och överlevnaden. De hoppas att en förbipasserande båt skall upptäcka röken från deras eld och rädda dem. Ur en annan vinkel kan man se elden som en symbol för det lömska våldet som bara växer och hotar att tillslut förgöra dem. På sida 259 tänkte Ralph: "nu var branden närmare. De dårarna! De dårarna! Elden måste nästan ha nått fram till fruktträden - vad skulle de äta i morgon?” när Jack och hans vildar satte eld på skogen för att få tag på Ralph. De tänkte mer på att döda, än att ha mat nästa dag. Här ville antagligen Golding visa hur lätt vi människor kan förvandlas till blodtörstiga och sadistiska mördare… I slutet blir de också räddade av elden, men inte riktigt på det sätt som de tänkt sig…

Odjuret är den sista symbolen som är återkommande genom bokens gång. Hotet från odjuret är något som alla barnen är rädda för. Detta märks tydligt på s146: ”jägarna klungade ihop sig en smula av fruktan för odjuret”. Detta är något som de minsta barnen mardrömmer om på nätterna, men jag tror det mer är ett odjur som finns inom dem. Det är rädslan för allt det okända och hemlängtan som gör dem så rädda. En annan sak som jag tror att Golding syftade på är kalla kriget. Att det efter andra världskriget kändes hotfullt i världen är det ingen tvekan om. Samma hot kommer mot barnen i boken… Kanske trodde han att paranoian och rädslan för ett stort krig skulle utlösa ett krig?

Berättarteknik/ naturbeskrivningar

“De honungsfärgade solsträngarnas infallsvinkel blev mindre, de gled uppför buskarna, for över de gröna knopparna som liknade ljus flyttade sig upp mot baldakinen” (sida 72), är bara en av de många makalösa beskrivningar som finns i boken . Att miljön är skildrad så konstnärligt och så pass detaljerat som det är betyder mycket för handlingen. Ett annat makalöst exempel på detta finns det på sida 72: ”Nu hade solskenet helt lämnat den öppna platsen och dragigt sig undan från himmelen. Mörkret göts över djungeln, dränkte passagerarna mellan träden tills de blev skumma och sällsamma som havets botten. Ljusknopparna öppnade sina stora vita blommor, och de lyste i ljuset som silade ner från de första stjärnorna. Deras doft spilldes ut i luften och tog ön i besittning.” Allt detta gör hela boken så mycket mer spännande och man kan leva sig mer in i hur det var där. Eftersom de är ute på en obebodd ö, som är outforskad av människor ökar spänningen och mystiken i boken, när som helst kan något nytt/främmande dyka upp. Då man inte vet så mycket tykcer man att allt kan hända, och det blir väldigt realistiskt, detta ökar spänningen ännu mer. Handlingen var väldigt bra, men om den inte hade varit det, hade de fina beskrivningarna höjt upp bokens totala ”betyg” enormt mycket. Golding ville antaligen att läsaren skulle vara som en egen person i boken, som fick uppleva allt det som han beskrev. Om så var fallet har han lyckats med mig. En helt underbar sida i boken, som bör läsas, är sidan 73, denna sida stärker mina tankar ännu mer. Där beskriver Golding kortfattat vad som händer under en dag på ön. Tros att inget spännande händer på den sidan är det väldigt intressant och vackert att läsa.

Jack ' ondska

Jack uppfattade jag redan från början av boken som en person som senare skulle ställa till med problem. Jack styr pojkarna som en diktator kanske skulle göra. Detta ser man redan vid Jacks entré på sida 22: ”Företeelsen var på en skara pojkar som kom gående så gott som i takt på två led som var ovanligt besynnerligt klädda. Sina shorts, skjortor och diverse andra plagg bar de i händerna, men alla hade fyrkantiga, svarta mössor med silvermärken. Från halsen till fotknölarna var de svepta i svarta mantlar med ett långt silverkors på vänstra sidan av bröstet och krås kring halsen”. Trots att det är så pass varmt kommer gruppen i två led, där Jack går i spetsen, med deras svarta mantlar och silverkors på vänster sidan och svarta hattar på huvudet. När jag läste detta i början, innan jag fått en uppfattning om hur alla var, såg jag stora likheter med Nazisttyskland SS soldater, och Hitlers egna livvakter, som han hade i början. Därför fick jag en negativ syn på Jack med det samma, samtidigt sa det pling, och jag förstod att en hel del om boken, troligen, skulle vara förknippat med andra världskriget.

(Silverkorset symboliserar inte bara det kristna korset, utan för även tankarna till järnkorset och Hakkorset. Något mer som tyder på liknelsen med nazisterna är Jacks grupps förkärlek till parader, ståt och prakt). Jack gillade att framhäva sig som ledare genom att vara i spetsen på paraden.

Jack pekade ut sig själv som den stora ledaren, men efter omröstningar blev det Ralph som blev ledare, hövdingen. Detta tog Jack inte allt för bra, men han gick med på att vara ledare för jägarna. Samtidigt som jag skrev detta, slog mig tanken om hur Serbien redan under 1800-talet ville bli ”Stora Serbien”, men inte lyckades. Tito som samlade ihop alla länder till ett och samma land, gjorde det på ett bra sätt, utan krig och våld. När Tito försvann såg serberna sin chans att få ett stort Serbien. Alla som skulle få överleva skulle vara på deras sida, de som inte ville det skulle mördas. Samma sak händer i boken, dock försvinner inte Ralph, utan hans positions försvagas. Ett exempel på detta är, och även en vändpunkt i boken, när Jack inte förnekar odjurets existens, vilket Ralph gör. Jack menar på att han kan hjälpa barnen att få skydd från odjuret och därför ansluter sig en hel del till honom på grund av detta. För mig har Jack varit en diktator hela boken igenom. Han fattar egna beslut, och agerar hela tiden. Han rådgör inte med någon (som Ralph, på ett demokratiskt sätt gör med Nasse, efter att han upptänkt viken begåvad pojke nasse verkligen är) utan tar alla beslut själv.

Bokens budskap samt analys

Om jag nu har förstått boken och dess budskap rätt handlar det mesta av boken om vår civilisation och vårt samhälle och hur dåligt det är. William Golding beskriver hela tiden om det går för pojkarna, från att de i början stiftar lagar tills att de får en diktator. Allt där emellan ger förklaringar till hur alla dessa förändringar kan ske.

Det finns även två stycken väldigt konkurrerande impulser som finns i olika grad inom oss alla. Ralph som står för: att leva efter reglerna, agera fredligt, vara moralisk, och Jack som är mer för att: inte bry som om de lagar som finns, försöka få det bästa för sig själv, agera våldsamt för att lösa någon konflikt. Detta kan även tolkas som: civilisation som kontra barbari, ordnig som kontrar kaos, förnuft som kontrar impulser, lagstiftning som kontar anarki, eller kort och enkelt, det goda mot det onda. Vi har alla en Jack och en Ralph inom oss på olika sätt och i olika mängd.

I hela bokens gång kan jag verkligen se att vissa personer knappt har några av dessa impulser och känslor. Exempelvis Nasse som inte har några som helst tankar om våld medans Roger har väldigt svårt att förstå reglerna i en civilisation. Golding vill nog mena på att instinkten av barbari är mycket mer ursprungliga i vårt mänskliga psyke än instinkten för en civilisation. Instinkten är som sagt olika stark/svar på alla människor. Nasse var inte barbarisk någonstans. När vi människor hamnar i svåra situationer och åt ödet så kommer den grymhet, som finns hos oss naturligt, starkt fram. Dessutom kommer de barbariska delarna av oss fram. På något sätt vill jag tro att Golding vill säga att många människor är födda onda, men de blir bättre under livets gång, men i vissa fall kommer den medfödda ondskan fram i svåra situationer. När jag läste kapitel tolv, där de målade vildarna som jagar och mördar likt några blodtörstiga jägare som helt och hållet har glömt bort att de ska försöka återvända till civilisationen med barnen på kapitel tre där de är så pass oskuldsfulla, så har jag svårt att tro att det var samma personer som det handlade om i kapitel tre. Vilken snabb förvandling.

Alltså kan aldrig civilisationen helt och hållet utplåna den inneboende ondska som finns inom oss, bara lindra den till en viss grad.

Sedan har Golding haft med väldigt många symboler som är upp till oss läsare att tolka, på bästa sätt. Snäckan, som jag tidigare talade om är en symbol för en demokratisk civilisation. När sedan Roger rullar en sten på Nasse och snäckan, då Ralph försökte få någon ordning på ön, krossas både snäckan, demokratin och civilisationen. Detta leder till att Jack blir den diktator han alltid försökt att bli, då pojkarna inte längre har någon ”demokratisk snäcka” att se efter.

Sedan är Nasses glasögon, som jag tycker representerar makt, vetenskap och intellektualitet i samhället. Detta är rätt tydligt redan i början när de använder glasögonen för att starta upp en eld genom soljus. Elden som skall hållas vid liv för att skicka signaler så att de kan bli räddade. I början av boken är alla pojkar med på detta, för att försöka komma hem till samhället. När elden knappt kan brinna/slocknar inser pojkarna att deras hopp om att bli räddade är minimalt. De accepterar då de våldsamma liv som de kommer få på ön. Elden, fungerade som ett slags mått på styrkan till hur stark instinkten till civilisationen på ön var. Ironiskt nog är det elden som gör att de blir räddade i slutet. Elden var denna gången ur en synvinkel barbarisk startad, då de ville mörda Ralph.

Vi har även det påhittade odjuret som skrämmer de små barnen. Odjuret står för den instinkt av barbari som finns inom oss människor. "Vad jag menar är. . . Kanske det är bara oss. .” säger Simon någon stans i kapitel fem. Simon är den enda av alla pojkarna som förstår att det inte finns på riktigt, utan att det finns i var och en av oss. Detta ville nog Golding säga med odjuret genom Simon. Desto svagare och räddare pojkarna i boken blev, desto mer började odjuret existera. Mot slutet började pojkarna ge uppoffringar till odjuret, det var då pojkarna var som grymmast.

Sedan tycker jag att man kan tolka varje person på ett speciellt sätt. Ralph representerar ordning, ledarskap och civilisationen. Nasse representerar den vetenskapliga och intellektuella aspekten av civilisationen. Jack är en pojke där ondskan tagit över, strävan efter makt är till etthundra procent och den mest barbariska delen av oss finns hos Jack. Simon däremot tycker jag representerar den helt naturliga godhet som finns hos oss människor. Roger är brutal och blodtörstig på ett extremt sätt, barnen blir till och med mer rädda för honom än Jack till slut.

De andra småpojkarna, som knappt har några namn, tolkar jag som oss vanliga medborgare i samhället. De styrs av de äldre, som kan ses som regeringen eller riksdagen i samhället. Sedan utvecklas det olika relationer.

Slutet av boken är dock ironiskt. Eftersom det normala skulle vara ”sjöofficeren kommer och räddar oss, lyckligt slut”. På det sättet kan man se det, men man kan också se det så att de blir ”räddade” men så kommer de till samhället som speglar just det som har hänt på ön. Sjöofficeren tycker inte det är något farligt att pojkarna gör som de gör. I vår värld är det som på ön, med krig, maktgalenskap, sadism osv. När han ser barnen springa omkring som om de lekte, så tar han dem inte på så stort allvar. Men när man tänker efter noggrannare så händer ju samma sak på ön, med barnen, som i vårt samhälle där det krigas. Detta är Golding väldigt tydlig med egentligen. Men det tog mig ett tag att komma fram till detta efter att jag läst slutet några gånger. Denna bok speglar idéer om hur vi är, därför tror jag den alltid kommer vara en aktuell bok, eftersom vi inte förändras mycket inners inne.

Genre

De genrerna som jag kan placera, William Goldings, ”flugornas herre” är civilisations/samhälls kritisk. Boken är dock skriven på ett allegoriskt sätt.

En allegorisk text kan man säga är en jättelång metafor, eller i kombination med troper, (en trop är när författaren vill att läsaren ska se texten på ett annorlunda sätt, ett mera djupt sätt och på så sätt närma sig det författaren vill säga med texten). En allegori kan vara en berättelse eller en saga. Innehållet i boken, ska läsaren kunna tolka till det som författaren vill säga. I detta fall med flugornas herre, var ju tolkningen den att vi skulle se mer kritiskt på samhället, och hur vi personer egentligen är, att vi inte är så goda som vi tror, att den onda sidan av oss kan bryta ut när som helst, i en pressad och svår situation.

En typisk allegori är fabler, där djur ställs inför olika situationer vilka är väldigt lika de situationer som vi människor hamnar i. Vi som läsare måste då tolka allegorin för att förstå det viktiga budskapet. Ett Exempel på detta är boken Djurfarmen som George Orwells skrev. Den handlar om vad som händer på en djurfarm men själva meningen med boken är att rikta kritik mot Sovjets starka ledare. Han nämner aldrig deras namn, till exempel Stalin, utan läsaren måste vara insatt i ämnet för att förstå allt. I vår moderna tid har författare använt sig en hel del av allegorier för att skriva politisk satir. Detta eftersom de aldrig behöver nämna namn eller exempel, ändå har de fått ut den kritik och den provokation som de velat, sedan är det upp till läsarna att förstå det.

Allegorier är inte något nytt, det har existerat redan innan medeltiden, men just under medeltiden var det populärt att skriva allegoriska texter. Några exempel från det är: Spelet om Envar (talpjäs), och Guillaume de Lorris som skrev ”romanen om rosen”. Under 1700-talet var allegorier fortfarande populära, exempelvis ”sagan om hästen” som Olof von Dalin skrev. Där det är väldigt lätta att förstå att det är en saga om en häst liv och hans ryttare.

Det djupa i hela boken är att: skildra svenskarnas öden under Gustav Vasas tid. Hästen står för svenska folket och de olika ryttarna är de olika regenterna som var i Sverige under den tiden.

William Golding har använt sig av många symboler som jag tidigare har nämn för att framföra sin allegori. Varje person har stått för något budskap eller liknande, det är på detta viset Golding har fått fram de budskap han vill ha, genom att just skriva på ett allegoriskt sätt.

Golding skrev alltså en bok, för att visa på sin kritik mot samhället, visa hur vi människor är från grund och botten och hur vi lätt kan förvandlas. Att han skrev just om detta, förknippat med det jag nämn om andra världskriget är kanske inte så konstigt. Under andra världskriget var William Golding befälhavare på en krigsbåt där han ofta var med i striderna. Han satt instängd i en båt under en lång tid, med vetenskapen om att han kan dö när som helst. Allt detta satte sina spår. Han kunder efter andra världskriget forma sin pessimistiska, syn på vår civilisation och oss människor. Han hade själv varit med som sagt och sett hur barbariska vi kunde bli i de mest svåra situationerna.

Det är många fler författare under den tiden som Golding levde och skrev som hade liknande synsätt på vårt samhälle, som präglas av mycket maktkamp bland annat. Detta blir som en kamp mellan gott och ont. Att ens något som förintelsen kunde inträffa hade nog inte många människor tänkt. Att människor kunde bli så onda och barbariska under krigstiden, både under första med främst andra världskriget, fick fart på många författare efter andra världskriget. Aleksander Solzjenitsyn hade kritiserat Stallin, för detta fick han åtta års fängelse, och sedan blev han avvisad till Sibirien. Han skildrade en dag för en rysk fånge i boken: ”En dag i Ivan Denisovitjis liv”. Boken handlar om hur svårt de hade det i fängelset. Det var väldigt likt de tyska koncentrationers läger som hade funnits innan.

Även Per Lagerqvist har skrivit om ondskan i världen (1930 talet). Boken han skrev då heter ”Bödeln” och förknippas med att nazisterna började få makt i Tyskland samma år som boken lanserades, 1933. Per hade en stor oro för vad som skulle hända i Europa de kommande åren. Visst hade han rätt att vara orolig, det blev ju en katastrof i som ingen tidigare hade skådat…

Det som de flesta samhälls och civilisations kritiska texter går ut på är nog att visa att vi människor knappt har några gränser. Efter det som har bevisats genom de senaste 100 åren med olika krig och konflikter och ALLT som händer så förstår jag att de verkligen ser ner på samhället och civilisationen. För min del, så håller jag nog med dem för det mesta, då jag själv kommer från ett krigsdrabbat område. Jag vet vilka följder det har fått, och hur vissa människor har reagerat, helt utan gränser.

Källor:

Läst boken ”flugornas Herre ” ' huvudkälla.

http://www.kirjasto.sci.fi/wgolding.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/William_Golding

http://books.google.se/books?hl=sv&id=z--HMbPXdD0C&dq=lord+of+the+flies&printsec=frontcover&source=web&ots=DtjfNxZxwE&sig=-R4Sd5LIC4TZWwZO8LQMxf0ZEf4&sa=X&oi=book_result&resnum=9&ct=result#PPR12,M1

http://en.wikipedia.org/wiki/William_Golding

http://en.wikipedia.org/wiki/Guillaume_de_Lorris

http://www.sparknotes.com/lit/flies/context.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Flugornas_herre

http://www.google.se/search?hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&hs=I66&q=william+golding+%2B+ww2&btnG=S%C3%B6k&meta=

http://en.wikipedia.org/wiki/Lord_of_the_Flies

”Möt litteraturen” av: Bengt Brodow och Ingrid Netervik.…...

Similar Documents

Free Essay

Ridderkultur

...stor stridshest, og vigtigst af alt, sværdet. De kæmpede for kongen, landet og forsvarede kongerigets territorier og borge. 3.2 At blive ridder I en alder på 7 eller 8 år, blev drenge fra den ædle klasse sendt til at leve sammen med en stor herre. Her lærte de, de grundlæggende sociale færdigheder fra kvinderne i herrens husstand, og begyndte på en grundlæggende uddannelse i brugen af våben og ridning. I en alder på 14 år blev den unge en væbner, dvs. en ridder i lære eller uddannelse. Væbnere var tilknyttet en ridder, der fortsatte de unges uddannelse. Væbneren var en følgesvend samt tjener for en ridder. Hvervet som væbner omfattede polering af rustninger og våben, hvilket var tilbøjelige til at ruste. Han skulle såmænd også passe på ridderens heste. Endvidere skulle han hjælpe sin ridder med beklædning, passe hans ejendele, og endda sove over hans dør som en vagt. Udover at få færdighed i hård træning, opbyggede væbnerne styrke, gennem spil såsom øvelse i fægtning og brugen af lansen. I det mindste lærte væbnerne dog også at skrive, læse og studerede musik, dans og sang. En sand raritet i middelalderen. I en alder af 21 år, var en væbner berettiget til at blive en ridder. Egnede kandidater blev hermed slået til "ridder" af en herre eller anden ridder af særlig høj status. Ceremonien for at blive en ridder var enkel i begyndelsen, normalt blev man "døbt" på skulderen med et sværd. Ceremonien blev mere omfattende og kirken blev føjet til ritus. Kandidaterne badede,......

Words: 3708 - Pages: 15

Free Essay

Fluggornas Herre

...1900-talas litteratur ' Bokanalys av flugornas herre [pic] [pic] AV: Damir Trokic SP06A Innehållsförteckning Presentation av boken 1 Avsnitt 1: symboler 1 Avsnitt 2: berättarteknik/ naturbeskrivningar 2 Avsnitt 3: Jack ' ondska 2 Bokens budskap 3 Presentation av genren. 5 Källförtäckning 7 Presentation av boken. Jag har läst en boken, flugornas herre , som är skriven av 1983 års nobelpristagare, William Golding. Boken gavs ut i England 1954, med originalnamnet ”Lord of the flies”. Ett flygplan störtar på en öde ö, i söderhavet. Alla vuxna omkommer och det blir en grupp av pojkar mellan sex och tolv år som överlever. De pojkarna är så olika man kan bli. De ser ön först som ett paradis, där de kan göra vad de vill, utan några vuxna som styr och ställer. Två av pojkarna, som är lite äldre, blir mer som ledare (Ralph och Jack). Efter en omröstning vals Ralph till hövding och han säger åt Jack att han får bli ”ledare för jägarna”. Barnen börja sätta upp regler, om hur allt ska skötas. De har en snäcka som fungerar på så sätt att den som håller den får prata, då ska alla andra vara tysta. Efter ett tag blir rivaliteten större mellan Ralph och Jack, på grund av att Ralph är mer koncentrerad på att hålla ingång en eld så de kan bli räddade, men Jack är med för att jaga, skaffa mat och ha roligt. Detta leder till två olika läger, som småningom leder till ett krig mellan lägerna. Avsnitt 1 Symboler William Golding har skrivit om en......

Words: 346 - Pages: 2

Free Essay

Engle Går Med Glans

...også i alle 6 strofer. Fx himmelporte og sorte og glans og strålekrans, som er fra den 1 strofe. Digtet handler om at Gud accepterer og passer på os mennesker. ’’ Seer til Store, seer til Smaa’’ Kunne være en metafor for han passer på os. Gud lægger mærke til os alle, som er beskrevet i strofe 4. Gud glemmer ingen af os ’’ Ingen Sjæl han glemmer’’. I sidste strofe. Handlingen strækker sig over en morgen. Fra om morgenen hvor solen stiger op og skinner på os alle sammen, om vi er fattige eller rige voksne eller børn. Digtet har ingen stedsbeskrivelse så det kan foregå overalt i verden. De som er beskrevet er Gud, store og små, Lysets engel, tigger og barnet. Hovedpersonen er Gud. Det er en 3. persons fortæller i digtet. ’’Os har og Vor Herre kjær: Ingen Sjæl han glemmer; I hvert Solglimt Gud er nær Og vor glade Morgensang fornemmer. Hovedtemaet vil jeg sige er Gud er den almægtige hvor frelser. Gud hjælper os. Gud tænker på alle både store og små, de fattige som ikke ejer noget og er nødt til at tigge. Gud passer på os alle, og Gud glemmer ingen af os. Dog er der også meget glæde i det. Med solen som skinner på os alle, kysser barnet i vuggen. En meget smuk salme....

Words: 348 - Pages: 2

Free Essay

Pdf History Æklgj, Jug

...godt nok også om han skal sprede rygter om hans modkandidater for at virke bedre selv. ! ! • Diskutér, om den antikke tekst, helt eller delvis, også ville være relevant i en moderne valgkamp. Den er relevant i det den beskriver at man skal vise sig fra sin bedste side over for sine vælgere. Man må godt lyve lidt. Den gang var det måske lettere at sprede sit budskab og være i kontakt med folk end i dag hvor det hele foregår i en tv-skærm. I nutidig politik vil politikere også gerne have deres modkandidater til at fremstå på værst mulige måde så de selv virker som de rette valg for borgerne. 3. Romersk landvilla fra Ahrweiler i Rhinområdet. 4b, 5 og 6. Herre og slave i Romerriget ifølge Columella, Plinius og Seneca • Hvilke indstillinger og handlemåder skal man lægge til grund for forholdet mellem herre og slave: Tillid – anerkendelse – respekt – loyalitet?/Mistillid – kontrol – tvang – frygt? Slaver er forskelige alt efter hvor de er fra. Dem fra byen er "forkældet" og dovne. Nogle slaver havde "talenter" og det kunne påvirke din opgave. F.eks. Kunne du synge kunne du fik du lov til at serviere mad i huset og synge under maden, i sted for at arbejde i marken. • Hvad mener hhv. Columella, Plinius og Seneca om disse spørgsmål, og hvordan ville de mon kommentere hinandens tekster? Columella mener, at slaver har forskellige egenskaber, og kvaliteter alt afhængig af, hvor de kommer fra. Han ser dem som mennesker, men omtaler dem negativt. ! ! ! ! Pilinius ser......

Words: 687 - Pages: 3

Free Essay

Øm Abbey

...rygte talte sandt eller det var noget brødrene havde selv havde fundet på. Der er ikke rigtigt tvivl om hvorvidt de finder ham egnet til embedet og derfor prøver de at underminere hans ret til bispestolen, hvilket medførte at et positivt forhold mellem parterne var umuligt. En af hovedpointerne i Exordium I var at munkene så sig selv i en offerrolle hvis tingene ikke faldt ud til deres fordel. I Exordium II bruger kronikøren episoden med valget af biskop Tyge til at understrege denne offerrolle samtidig med, at de nedskriver hver deltalje omkring striden for at retfærdigøre deres sag. 10.2. Forholdet til biskop Tyge I starten af konflikten bruger begge parter et sprogbrug som det kunne forventes af to højtstående gejstlige instanser: ”Herre I véd selv (…)”46 Det er første og eneste gang i krøniken at biskop Tyge bliver tiltalt sådan af abbed Bo. Muligvis kan det sige noget om hvilke forventninger brødrene havde da de gik ind på at acceptere hans rolle som deres overordnede. Dette var muligvis også dette hans forgænger biskop Peder Ugotsøn havde forventet da han satte sig i bispestolen. I stedet opstod en twist om gæsteri og Søndring. Abbed Bo understreger således allerede første gang biskop Tyge vil holde gæsteri, at dette ikke er hans ret. Pave Alexander IV47 sendte et åbent brev som fastslog at ingen udover abbederne fra moderklostrene havde ret til at udøve gæsteri eller kræve gæsteri: ”At I ikke kan visiteres eller vises til rette af nogen anden end......

Words: 7637 - Pages: 31

Free Essay

Denmark, My Home

...vores følelser og hjælper til at klargøre et miljø eller tema. Billedsprog er godt at bruge i digte. Det giver læseren mulighed for selv at danne et billede i hovedet, og på den måde selv fantasere om hvordan H.C Andersen ser det. I teksten er der klart overvægt af positive ord, jeg kan kun finde et negativt ord, og det er ’’lille’’. Modsat er der masser af positive ord som dejlig, friske, elsker og sød. Der er rigtig mange. I første strofe handler det om jegets hjemsted, og omgivelserne omkring hjemstedet. I strofe to beskrives naturen. I strofe tre beskrives fædrelandet, dens kampe og historiske fund. I sidste strofe beskrives jegets opfattelse af selve landet. I digtet er der mange modsætninger f.eks. sejer og nederlag og lille og herre. Jeget er H. C Andersen, som beskriver det danske miljø og fortidens store bedrifter. Han prøver at samle nationen og bruger sin nationalfølelse, til at samle folket om hans digt. Grunden til dette er, at folket var meget splittet i den pågældende tid, og det ville han lave om på. Han bruger meget naturen til dette f.eks. ’’så dejlig, som i bøgens fædreland’’ Sangen er skrevet i jegform, og det er, for at gøre digtet mere personligt. Digtet slutter meget åbent, fordi man sagtens ville kunne skrive mere til det. Jeg tror, at budskabet er, at vi ikke skal glemme hvor store Danmark var engang, og at vi skal være stolte over det. Jeg perspektivere teksten til andre tekster af H. C Andersen, da hans digte er meget beskrivende og ligner......

Words: 674 - Pages: 3

Free Essay

History

...lukke grund af Kong Karls færd), var han nødt til at tage bundsfæller, hvor han kunne finde dem. Beslutning konsekvens ville også have været til fordel for Lud hvis han havde undgået fejl i de øvrige manøvrer. Næ havde Ludvig erobret Lombardiet, før Frankrig genva den anseelse, som det igennem Kong Karl havde mistet. Genua overgav sig; florentinerne blev hans våbenfæller, marehesen af Mantua, Hertugen af Ferrara, Bentivoglio, Fruen af Forli, Herrerne af Faenza, Pesaro, Rimini, Ca­ merino og Piombino, republikkerne Lucca, Pisa og Siena kom ham i møde for derved at opnå hans venskab. Nu kunne venezianerne se, hvor uigennemtænkt deres be­ slutning havde været. For at vinde to områder i Lombar­ diet havde de gjort kongen til herre over to tredjedele af Italien. Det er ikke svært at se, hvor let kongen kunne have bevaret sin anseelse i Italien, hvis han havde agtet på de ovenfor nævnte regler og sørget for våben.fællernes sikkerhed og forsvar. Deres store antal, deres frygt og svaghed for kirken og venezianerne tvang de nye under­ såtter til at holde sig til kongen. Med deres hjælp ville det have været en nem sag at sikre sig imod de øvrige magt­ havere. Men næppe stod kongen i Milano, før han gjorde det modsatte ved at støtte pave Alexanders erobring af Romagna Han gjorde sig ikke klart, at han svækkede sig selv ved at miste sine forbundsfæller og dem, der havde søgt tilflugt hos ham, og at han styrkede paven ved at føje en stor del verdslig magt til......

Words: 16448 - Pages: 66

Free Essay

Et Grundskud

...bekymret pga. deres hårde liv. De er fattige og har svært ved at få tingene til at hænge sammen. Han arbejder i dagligdagen som væver. Da han i februr på vej til Kyndelmisse markedet, gik han i det fineste tøj han ejede, bl.a. en fin vest og hat (s. 7/42 linje 16-27). Dyrelægen er en bleg, høj, ung, veluddannygtig, mand med æseklemme, briller og hvidt slips. Han er meget velrespekteret, selvom han er snobbet og ikke engang gider at være dyrelæge. Han væmmes oven i købet helt ved berøring af dyr (s. 9/46, 3. linje fra bunden). Han var højst sanville derimod få et forfærdeligt år. Måske endda dø af sult. Faderen tænker til sidst ”Saa maatte det dog hellere – når undt skulde ske – have været et af Børnene” (10/48 linje 17-18), hvilket er en over-herre-tanke og en konflikt med kristendommen. Handes ånd fortæller Henrik Pontoppidan i sine noveller om de temaer, der er typiske for det moderne gennembrud. Han tager fat i samfuemerne: forholdet mm menneskets afstamning nævner han, at folk døde af børnekopper før udbredelsen af vaccinationer (s. 3 linje 15 i kompendiet).lien Hansen var prisgivet, hvis ikke investeringen var gjort i et godt dyr. Der er at sammenligne med overskriften ”Et Grundskud”, hvilket betyder ”et knusende slag”, der vil sm hele familiens eksistensgrund...

Words: 534 - Pages: 3

Free Essay

Kjlnlkn

...ubegribeligt, at jeg saa store mig overkomne Ulykker haver overleve kunnet, beholdende min Fornuft, Sind og Sans. Det er sig høiligen over at forundre, at mine Lemmer ikke ere krumpen og contract af Liggen og Sidden, at mine Øine ikke ere dumme, ja ganske blinde af Graad, af Røg og Smøg, at jeg ikke er stakaandet af idelig Lysetaande og Kvalm, af Stank og indeklemte Luft. Gud allene Æren! Den anden tilskyndende Aarsage er den Trøst, det Eder, mine kiære Børn! vil være, at I formedelst denne Jammers Minde forsikres, at jeg uskyldeligen lider, at mig ikke ringeste Sag er tillagt, og at jeg intet er bleven beskyldt, for hvilket I, mine kiære Børn! tør blues og Øinene skammeligen nedslaae. Jeg lider for at have været elsket af en dydig Herre og Huusbonde, for at ei have hannem i Ulykken forladt ville; suspiceres derfor at vide om et Forræderi, han aldrig er bleven for tiltalt, mindre overbeviist, hvis Beskyldnings Aarsage mig ei blev forstendiget, i hvor smaaligen og veemodigen jeg det begierende var. Lader det være Eders Trøst, mine kiære Børn! at jeg haver en naadig Gud, en god Samvittighed og en fri Fod at staae paa, at jeg aldrig nogen skammelig Gierning giort haver. Det er en Naade hos Gud, siger Apostelen St. Peder, om nogen bærer det Onde formedelst en god Samvittighed og lider Uret. Jeg lider, Ære være Gud! ikke for mine Misgierninger; thi da var det mig ingen Roes. Men jeg kan rose mig af, at jeg af Ungdom op Christi Korsdragerske været haver og haft......

Words: 2976 - Pages: 12

Free Essay

Lad Mig Spise Dine Tanker

...i livet, og kom til mig på et passende tidspunkt. Efter at have kæmpet, og tabt kampe, mod forfattere såsom Thomas Mann, Kafka, Nabokov og Dostojevskij, fandt jeg tilfældigt denne bog på det lokale bibliotek. Dens detaljeret, interessante og yderst smukt dekorede forside, var et blikfang for mine øjne på vejen ud. Jeg endte med at låne den med hjem, så kunne den i det mindste se pæn ud på mit natbord. Dette viste sig at være en god beslutning. Bogen omhandler primært det brede emne: frihed. Savater gør en dyd ud af, at fortælle os, og hans søn, om vigtigheden ved at værdsætte den frihed vi har som mennesker, som f.eks. mineraler, planter og dyr ikke har; de gør kun det de er programmeret af naturen til at gøre hvor vi mennesker, kan være herre over vores egen skæbne....

Words: 280 - Pages: 2

Free Essay

The Origin of the Moon

...Earth hasn’t been experienced (Tyson, 2000). Furthermore, the lunar samples showed that moon has much less iron, that is Moon core only account for 3% of its total mass, while by contrast, Earth’s core represents 30% (Tyson, 2000). Therefore, the Fission Hypothesis failed to explain why the Moon lacks of iron if moon is the daughter of the Earth; they should have similar proportional composition of cores (Herres & Hartmann, 1997). Another reason that Fission Hypothesis failed is much brilliant as itis known that oceanic crust is much younger, as the Pacific basin formed about 70million years ago, while the Moon has an age of about 4-4.5 billion-year-old (Tyson,2000).However, the Earth and the Moon have similar characteristic. The results of radiogenic elements and nonradioactive, stable isotopes of oxygen, shows that they have roughly same age and suggesting that they were formed at same distance from the Sun (Tyson, 2000). All these facts challenged the Capture Hypothesis as it failed to explain why the oxygen isotopes of the Moon rocks match with Earth’s rocks so much (Herres & Hartmann, 1997).Finally, the failure of Accretion Hypothesis is that it failed to explain the total angular momentum and energy in present Earth- Moon system. It is explored that the Earth-Moon has a high angular momentum that is unusual comparing to other planet-satellites in the solar system, since the Moon is more massive relative to Earth(Tyson, 2000). In addition, the second failing......

Words: 1805 - Pages: 8

Free Essay

The Fabulous

...Redegørelse af ”staten kommer” ”Tryghed avler frihed”- men kan det blive for trygt? Hvor meget skal staten blande sig? Noget af det vigtigste i Danmark er vores frihed. Men vi er jo ikke frie, som i at vi selv tager de vigtige beslutninger. Jo, vi vælger selv, hvad vi skal have at spise til aftensmad i morgen, og hvilket tøj vi vil klæde os i, men ifølge Mogens Rüdiger tager vi selv færre og færre beslutninger. Det er ikke mange år siden, at vi stemte i mod tvungen brug af sikkerhedsseler, fordi det var et brud på vores frihed. SF, De Radikale, De Konservative og Venstre formulerede en erklæring hvor der stod, ”vi har ingen ret til, at gøre os til herre over det dyrebareste vi har, livet” med den erklæring stod det klart, at det var ikke folketingets job at bestemme over vores liv, kun hvordan vores liv har effekt på andres. Disse tider er for længst forbi, mener Pernille Steengaard forfatter til artiklen. Pernille Steengaard mener ikke længere, at det kun er ens eget problem, om man køre med sikkerhedssele eller ej, det er blevet statens. Ligesom at det heller ikke længere er dit eget problem, om du ryger, er for fed eller for tynd. Det er blevet statens. Alt skal reguleres. Selv de borgerlige partier der før i tiden var meget i mod frihedsberøvelse, og i begyndelsen protesterede over ”at staten fjernede noget så centralt som menneskets eksistens”, er nu blevet blødere og gået med til flere regulationer. Vores samfund er med tiden blevet mere reguleret, men for vores eget......

Words: 520 - Pages: 3

Free Essay

English216

...Gloser til Country Lovers    The following words are South African words – most of them ʺAfrikaansʺ, the language spoken by the  white descendants of the Dutch ʺboersʺ (= farmers) who first colonized South Africa (and were later  beaten by the British in the Boer War)   (Read more here: http://www.geocities.com/Athens/Acropolis/8141/boerwar.html )           koppie   lille bjerg, (en) høj  mealie   majs  veld   græsslette  missus   frue  baasie   lille herre  kraal   indfødt landsby (se også: http://en.wikipedia.org/wiki/Kraal )  platteland   ʺ7. kartoffelrækkeʺ      5     grade   eksamen  6     vocabulary   ordforråd         exploration   udforskning         adventurous   eventyrlig  7     dam   vandreservoir, dam  8     (to) surpass   (at) overgå         boarding school   kostskole  10   (to) coincide with   falde sammen med  11   adolescence   pubertet  12   transition   overgang         address   tiltale  20   bracelet   armbånd         brass wire   messingtråd  21   bean   bønne          castor‐oil bean  (særlig slags bønne)         (to) cultivate   (at) dyrke         crop   afgrøde  22   clay   ler         oxen (pl. af ox) okser  23   craze   mode, mani  25   similar   lignende  26   native   indfødt  29   (to) fondle   (at) kærtegne, taʹ på  30   prosperous   velhavende  32   storeroom   opbevaringsrum  34   gilt   forgyldt  38   (to) giggle   (at) fnise  42   urge   lyst, drift, behov  44   leguaan   leg......

Words: 703 - Pages: 3

Free Essay

Dho - Det Athenske Demokrati

...pligter. Metoiker kunne afhøres under tortur og alle skulle betale skat og gøre militærtjeneste. En af grundene til at Athen fik mange besøgene var ligestillingen mellem borgere og metoikere som handlende producenter. I mindre byer var det borgernes handelsmarkeder og borgerne der producerede det nødvendige, i Athen blev der ikke gjort forsøg på at skabe en handels - og producentstand af borgere.[12] 2.1.3 Slaverne: En slave var noget man kunne eje ligesom jord, et redskab, dyr osv. En slave var 100 % sin herres, godt nok kunne en slave søge ly på et helligt område og forlange at blive solgt til en anden herre. Slaverne havde ingen politiske rettigheder, men kunne besøge religiøse templer, og deltog ofte i fester. En slave havde heller ikke nogen rettigheder ift. domstolene, de kunne ikke engang vidne til en retssag. Formelt gjaldt dette alle slaver, men virkeligheden var meget mere nuanceret. De fleste slaver var privatejet, og deres forhold var derfor underlagt deres herre. Andre slaver var ejet af staten, og brugt som politifolk eller sekretærer for embedsmænd. De statsejede slaver havde bedre forhold, og havde ret til egen bolig og formue, de kunne endda føre proces for domstolene.[13] 2.2 Institutioner: 2.2.1 Folkeforsamlingen: Det athenske demokrati var et direkte demokrati og ikke ligesom vores repræsentativt. Derfor var den vigtigste institution ikke et folkevalgt parlament men folkeforsamlingen. Til folkeforsamlingerne var der plads til alle aktive borgere,......

Words: 3883 - Pages: 16

Free Essay

De Betroede Talenter

...ind til sin herres glæde”. Det er som overalt i Jesu forkyndelse: Der er tale om indbydelser, vækkelse. Forspild ikke dit liv! - Der trues ikke, slet ikke med et helvede. Der trues ikke. Jesus’ ord er – altid – ord til vækkelse, til indbydelse, en opfordring. Omvendelse. Vend om. I er på gal kurs. I forspilder jeres liv! Vend om, vågn op! Træd ud i livet! Del det med andre! v14 Det er som med en mand, der skulle rejse til udlandet og kaldte sine tjenere til sig og betroede dem sin formue; v15 én gav han fem talenter, en anden to og en tredje én, enhver efter hans evne; så rejste han. v16 Den, der havde fået de fem talenter, gik straks hen og handlede med dem og tjente fem til. v17 Ligeledes tjente han med de to talenter to til. v18 Men den, der havde fået én talent, gik hen og gravede et hul i jorden og gemte sin herres penge. v19 Lang tid efter kommer disse tjeneres herre tilbage og gør regnskab med dem. v20 Den, der havde fået de fem talenter, kom og lagde andre fem talenter på bordet og sagde: Herre, du betroede mig fem talenter; se, jeg har tjent fem talenter til. v21 Hans herre sagde til ham: Godt, du gode og tro tjener; du har været tro i det små, jeg vil betro dig meget. Gå ind til din herres glæde! v22 Også han med de to talenter kom og sagde: Herre, du betroede mig to talenter; se, jeg har tjent to talenter til. v23 Hans herre sagde til ham: Godt, du gode og tro tjener; du har været tro i det små, jeg vil betro dig meget. Gå ind til din herres glæde!......

Words: 880 - Pages: 4