Free Essay

Fek a

In: Business and Management

Submitted By Fhovlandahman
Words 8945
Pages 36
Rättigheter och skyldigheter
– regelverk för studier vid Södertörns högskola

Dnr 1266/44/2012

Innehållsförteckning
1. Inledning.............................................................................................................................................. 5
2. Myndighetsutövning, rättssäkerhet och ansvar ............................................................................... 5
2.1 Jäv.............................................................................................................................................. 5
3. Offentlighet ..................................................................................................................................... 6
4. Student vid Södertörns högskola ..................................................................................................... 6
5. Studenters inflytande och delaktighet ............................................................................................. 6
5.1 Studentkår.................................................................................................................................. 7
5.2 Studentrepresentanter ................................................................................................................ 7
5.3 Studentförenings rätt att använda undervisningslokalerna ........................................................ 8
6. Lika villkor och likabehandling....................................................................................................... 8
7. Arbetsmiljö ...................................................................................................................................... 9
7.1 Försäkring för personskada ....................................................................................................... 9
7.2 Hälsovård................................................................................................................................... 9
7.3 God studiemiljö i undervisningssituationen .............................................................................. 9
7.4 Inspelning av föreläsning/seminarium....................................................................................... 9
8. Resurser på campus ....................................................................................................................... 10
8.1 Studie- och karriärvägledning ................................................................................................. 10
9. Stöd till studenter med funktionshinder ........................................................................................ 10
9.1 Tekniska hjälpmedel................................................................................................................ 10
10. Avgifter och kostnader ................................................................................................................ 10
10.1 Anmälnings- och studieavgift för vissa studenter ................................................................. 10
10.2 Kostnader i utbildningen ....................................................................................................... 11
10.3 Kostnader för studieresor ...................................................................................................... 11
11. Inställande av utannonserad utbildning ....................................................................................... 11
12. Anstånd med studiestart för antagna ........................................................................................... 11
13. Registrering och omregistrering .................................................................................................. 12
14. Studieuppehåll och studieavbrott ................................................................................................ 12
14.1 Studieuppehåll ....................................................................................................................... 12
14.2 Studieavbrott ......................................................................................................................... 13
15. Kurs- och utbildningsplaner ........................................................................................................ 13
15.1 Kursplanens innehåll ............................................................................................................. 13
15.2 Utbildningsplanens innehåll .................................................................................................. 14
16. Schema och tider för undervisning samt examination................................................................. 14
17. Litteraturlista ............................................................................................................................... 14
18. Examination................................................................................................................................. 15
2

18.1 Vad är examination? .............................................................................................................. 15
18.2 Rätt att genomgå examination ............................................................................................... 15
18.3 Information om examination ................................................................................................. 15
18.4 Instruktioner och regler för examination ............................................................................... 15
18.5 Referenser och källhantering ................................................................................................. 15
18.6 Samarbete och självständighet .............................................................................................. 16
18.7 Undervisnings- och examinationsspråk ................................................................................. 16
18.8 Salsskrivning ......................................................................................................................... 16
18.9 Grupparbete ........................................................................................................................... 17
18.10 Uppsats och examensarbete ................................................................................................. 17
18.11 Byte av handledare .............................................................................................................. 17
18.12 Byte av examinator .............................................................................................................. 17
18.13 Obligatorisk närvaro ............................................................................................................ 17
18.14 Befrielse från obligatoriskt utbildningsmoment .................................................................. 18
18.15 Inlämning av blank eller ofullständig examination ............................................................ 18
18.16 Examinationsuppgift som inte lämnas in i tid ..................................................................... 18
18.17 Tidsgräns för slutförande av delkurs ................................................................................... 18
18.18 Antal tillfällen som högskolan ska erbjuda examination..................................................... 18
18.19 Begränsningar av antalet tillfällen en student får genomgå examination ............................ 19
18.20 Kurser som upphör att ges ................................................................................................... 19
18.21 Förhinder orsakat av högskolan i samband med examination ............................................. 19
18.22 Försvunnen examination ..................................................................................................... 20
18.23 Examination som infaller vid religiös högtid ...................................................................... 20
18.24 Rättningstid och inrapportering av resultat ......................................................................... 20
18.25 Meddelande av examinationsresultat................................................................................... 20
18.26 Skrivningsgenomgång ......................................................................................................... 20
18.27 Motivering av betygsbeslut ................................................................................................. 20
18.28 Utlämning av examinationsuppgift ..................................................................................... 21
18.29 Betyg ................................................................................................................................... 21
18.30 Omprövning......................................................................................................................... 21
18.31 Rättelse av betygsbeslut ...................................................................................................... 21
18.32 Rest och komplettering ........................................................................................................ 22
18.33 Omexamination ................................................................................................................... 22
18.34 Salsskrivning för kurs som ges vid annat lärosäte ............................................................... 23
18.35 Salsskrivning på annan ort för kurs som ges vid Södertörns högskola ............................... 23
19. Kursvärderingar ........................................................................................................................... 23
3

20. Tillgodoräknande......................................................................................................................... 23
21. Examen ........................................................................................................................................ 24
22. Disciplinära åtgärder ................................................................................................................... 24
23. Avskiljande.................................................................................................................................. 25
24. Överklagande............................................................................................................................... 25
24.1 Hur beslut överklagas ............................................................................................................ 25
24.2 Överklagandenämnden för högskolan ................................................................................... 26
24.3 Förvaltningsrätten.................................................................................................................. 26
24.4 Kammarrätten ........................................................................................................................ 26
Källförteckning.................................................................................................................................. 27
Lagar och förordningar .................................................................................................................. 27
Lokala beslut ................................................................................................................................. 27
Övriga källor.................................................................................................................................. 27

4

1. Inledning
Rektor har den 21 augusti 2012 beslutat att följande regelverk gäller för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Södertörns högskola från och med höstterminen 2012.
Detta regelverk ersätter Rättigheter och skyldigheter för studenter, dnr 37/44/2008. Ett särskilt regelverk gäller för doktorander, vilka alltså inte omfattas av denna skrift.
Förhållandet mellan alla som är verksamma vid högskolan, såväl studenter som anställda, ska präglas av ömsesidig respekt. En viktig del i detta är kunskap om vilka regler som gäller för verksamheten och att följa dem. Det är studentens eget ansvar att informera sig om vilka regler och instruktioner som gäller för hela högskolan och för den egna utbildningen.
Södertörns högskola är en statlig myndighet som lyder under regeringen. En rad lagar och förordningar styr högskolans verksamhet och dessutom finns lokala bestämmelser för
Södertörns högskola. För att tydliggöra förutsättningarna för relationen mellan studenten och högskolan har vissa lagar, förordningar, föreskrifter och lokala bestämmelser som rör studier samlats i detta regelverk. Om inte annat anges så är de regler som återfinns i denna skrift lokala bestämmelser för Södertörns högskola. Rektor kan besluta om undantag från de bestämmelser som endast gäller för Södertörns högskola.
För att göra regelverket tillgängligt för personal och studenter publiceras det som trycksak, på högskolans webbplats samt som en inläst och en engelsk version. Skriften Rättigheter och skyldigheter – regelverk för studier vid Södertörns högskola är utformad så att den till största del kronologiskt följer studentens väg genom studierna.

2. Myndighetsutövning, rättssäkerhet och ansvar
Myndighetsutövning är när en myndighet, i det här fallet Södertörns högskola, ensidigt har rätt att bestämma om en förmån eller en skyldighet för den enskilde. Exempel på myndighetsutövning vid högskolan är antagning, examination och utfärdande av examen.
Examination hör till en av högskolans viktigaste uppgifter som myndighet och omfattar en rad beslut. För både Södertörns högskola och den enskilde studenten är kvalitet i examinationen av stor betydelse varför merparten av denna skrift handlar om examination.
Myndighetsutövning måste vara rättssäker och med det avses förutsebarhet i rättsliga angelägenheter. Södertörns högskola är i sin verksamhet bunden av gällande lagar och regler.
En myndighet ska beakta allas likhet inför lagen samt agera sakligt och opartiskt (1 kap. 9 §
RF). Reglerna måste vara klara och tydliga, publicerade samt följas av högskolan. Kursplanen är exempel på regler som är bindande och som ska följas av både studenter och personal. För att garantera rättssäkerheten för studenten finns det enligt lag möjlighet att överklaga vissa beslut och för övriga beslut begära omprövning. För mer information om rättssäker examination, se Högskoleverkets rapport 2008:36 R.
2.1 Jäv

Anställda vid en myndighet, som en högskola, ska handlägga och fatta beslut i ärenden. Detta ska utföras på ett sakligt och opartiskt sätt (RF 1 kap. 9§). Jäv är en omständighet som kan rubba förtroendet för en viss persons opartiskhet i samband med hanteringen av ett ärende.
5

Om den som ska hantera ett ärende har en egen anknytning till ärendet som ska behandlas, kan det finnas risk för jäv. En person som är jävig får inte handlägga eller besluta i ärendet
(FL 12§).
Exempel på situationer då jäv kan uppstå på högskolan är ärenden rörande examination, dispens, tillgodoräknande och antagning. För att försäkra sig om att jäv inte uppstår i samband med rättning av anonyma examinationer måste examinator ta del av namnen på studenterna i slutskedet av rättningsarbetet.
Ansvaret för att utföra jävskontroll ligger hos den enskilde handläggaren/beslutsfattaren. Om en person anser att ett jävsförhållande föreligger ska dennes chef bedöma om ärendet ska överföras till en annan person.

3. Offentlighet
Offentlighetsprincipen gäller för högskolans verksamhet. Detta innebär bland annat att merparten av högskolans verksamhet är öppen för insyn från allmänheten och massmedia. Ett av de viktigaste uttrycken för offentlighetsprincipen är rätten att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheter. En begäran om att ta del av allmän handling ska behandlas skyndsamt. En allmän handling kan komma att omfattas av sekretess och är då inte offentlig.
Reglerna om offentlighet och sekretess finns i Tryckfrihetsförordningen och Offentlighetsoch sekretesslagen.
Skrivningsfrågor, studenters examinationsuppgifter, tentamensresultat och disciplinärenden är exempel på handlingar som är allmänna och offentliga. Frågor för salsskrivningar blir allmän handling först efter att salsskrivningen har genomförts för att syftet med examinationen inte ska motverkas.
Kopior av allmän handling som omfattar tio sidor eller mer lämnas ut mot avgift
(Avgiftsförordning 15-16§§).

4. Student vid Södertörns högskola
Student är den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning (HF 1 kap. 4§). Det innebär att endast den som är antagen till och registrerad på fristående kurs eller kurs inom program är student vid Södertörns högskola. Endast den som är student vid Södertörns högskola har rätt att delta i undervisning och examination.

5. Studenters inflytande och delaktighet
Studenterna har enligt högskolelagen rätt att påverka sin utbildning. Högskolan ska arbeta för att studenterna är delaktiga i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (HL 1 kap. 4a §)
Studenter har rätt att vara representerade när beredning sker eller när beslut fattas i frågor som är av betydelse för utbildningen eller studenternas situation (HL 2 kap. 7 §)
På Södertörns högskola innebär detta att ämnesansvarig, prefekt eller annan chef, som ska fatta beslut i ärenden som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation i övrigt, har ansvar för att samråd sker med studentrepresentant. Samrådet ska ske i god tid innan beslut ska fattas.
6

5.1 Studentkår

En sammanslutning av studenter som önskar få status som studentkår kan ansöka om detta till högskolan. Högskolan fattar beslut om vilken sammanslutning som ska ges status som studentkår. (HL 4 kap. 8-14 §§, Studentkårsförordning, 3-6 §§)
En högskolas beslut om att ge en sammanslutning ställning som studentkår, samt beslut om att en sammanslutning inte längre ska ha ställning som studentkår, får överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. (Studentkårsförordning, 10 §)
Studentkåren vid Södertörns högskola företräder alla studenter, oavsett om de är medlemmar i studentkåren eller inte. Studentkårens huvudsakliga uppgift på högskolan är utbildningsbevakning och kvalitetssäkring. Studentkåren ser till att studenterna finns representerade i alla beredande och beslutande organ där beslut fattas som kan påverka studenternas utbildning eller studiesociala situation. Alla studenter kan vända sig till studentkåren med frågor som rör deras utbildning eller studiesociala situation.
5.2 Studentrepresentanter

Studentkåren utser och entledigar studentrepresentanter (Studentkårsförordning, 7 §).
Studentkåren beslutar om på vilket sätt studentrepresentanter utses.
Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i högskolestyrelsen (HF 2 kap.
7a §) samt med två ledamöter i disciplinnämnden (HF 10 kap. 4 §).
I styrelser och andra organ som beslutar om frågor som rör uppläggning, genomförande eller kvalitet i utbildningen har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter.
Antalet studentrepresentanter kan dock vara färre med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. (HL 2 kap. 6 § och HF 2 kap. 14 §)I övriga beslutande och beredande organ som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation har studenterna rätt att vara representerade med minst två ledamöter i enlighet med Södertörns högskolas policy för studentinflytande, Studenten som medaktör, dnr 320/40/2004.
Varje studentrepresentant har rätt att ha en suppleant med närvaro- och yttranderätt.
Södertörns högskola ska underlätta för studenter att genomföra kårarbete under den egna utbildningstiden genom att bland annat
- då det är möjligt anpassa studentrepresentantens schemalagda undervisning utifrån aktuella förtroendeuppdrag, - efter överenskommelse med examinator ge möjlighet att ta igen kursmoment som studentrepresentanten har förlorat på grund av sitt uppdrag
- acceptera uppdrag som studentrepresentant som giltig frånvaro från obligatoriska kursmoment. En förutsättning för detta är kursmomentet kan kompletteras eller att frånvaron är så begränsad att den inte påverkar studentrepresentantens utbildning.

7

Studentrepresentanten ska redogöra för lärare eller handledare hur studenten har tillgodogjort sig kunskaper motsvarande den del av utbildningen som studenten har varit frånvarande ifrån på grund av sitt uppdrag.
5.3 Studentförenings rätt att använda undervisningslokalerna

En demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan får under vissa förutsättningar använda högskolans undervisningslokaler vid sammankomster för sina medlemmar. Förutsättningarna för detta regleras i 1 kap. 13 § högskoleförordningen.

6. Lika villkor och likabehandling
Jämställdhet mellan kvinnor och män ska alltid iakttas och främjas i högskolans verksamhet.
Högskolan ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (HL 1 kap. 5 §)
Södertörns högskola ska aktivt arbeta för att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och skyddar både den som söker till högskolan och den som studerar vid högskolan (DiskrL 2 kap. 5 §).
Högskolan ska årligen upprätta en likabehandlingsplan. Högskolan ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att främja studenters lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
(DiskrL 3 kap. 14-16 §§)
Om någon ur högskolans personal får kännedom om att en sökande eller student anser sig ha blivit utsatt för trakasserier av en student eller anställd är högskolan skyldig att utreda vad som hänt. En anställd som får kännedom om sådana omständigheter som beskrivs ovan ska vända sig till sin närmaste chef och/eller kontaktfunktionen för likabehandling. En student som anser sig ha blivit utsatt för trakasserier kan vända sig till valfri anställd vid högskolan, kontaktfunktionen för likabehandling eller till studentkåren. Det krävs ingen formell anmälan för att en utredning ska inledas. Högskolan har en skyldighet att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. (DiskrL 2 kap. 7 §)
De disciplinära åtgärderna varning eller avstängning får vidtas mot en student som utsätter en annan student eller arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § DiskrL. Ärenden av detta slag handläggs i enlighet med högskoleförordningens kapitel 10.
Personalansvarsnämnden vid Södertörns högskola kan besluta om påföljd för en anställd som utsatt en annan anställd eller student för trakasserier. (HF 2 kap. 15 §)
Vid diskriminering kan högskolan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning. Detsamma gäller om högskolan inte utreder och vidtar åtgärder vid förekomst av trakasserier. (DiskrL 5 kap. 2§)
En student eller sökande till högskolan som anser sig diskriminerad kan anmäla detta till
Diskrimineringsombudsmannen (DO).

8

7. Arbetsmiljö
De krav som ställs på arbetsmiljö i arbetsmiljölagen gäller för såväl högskolans anställda som studenter (AML 1 kap. 3§).
Studerandearbetsmiljöombud rekryteras och utses av studentkåren. De har, liksom övriga skyddsombud inom högskolan, rätt till utbildning i arbetsmiljöfrågor. (AML 6 kap. 18 §)
Södertörns högskola ska aktivt stödja deras deltagande i skyddsarbetet.
7.1 Försäkring för personskada

Högskolan ansvarar för att studenterna är försäkrade för personskada i samband med högskolestudier i Sverige. Försäkringen gäller under skoltid och under resor mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Med skoltid avses aktiviteter som har samband med utbildningen och som genomförs i högskolans regi. Försäkringen ska avse skada som har uppstått till följd av olycksfall eller sådan smitta som avses i 5 § förordningen om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Högskolan tecknar via Centrala studiestödsnämnden (CSN) denna försäkring hos Kammarkollegiet (HF 1 kap. 11a §).
För inresande och utresande studenter kan högskolan teckna tilläggsförsäkringar (HF 1 kap.
11b §). Utresande studenter ansöker om tilläggsförsäkring hos högskolans internationella handläggare. 7.2 Hälsovård

Högskolan ansvarar för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som syftar till att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa (HF 1 kap. 11 §).
Studenthälsovården är särskilt inriktad på studierelaterade hälsoproblem och ska ses som ett komplement till övrig sjukvård. Information om studenthälsovården för studenter vid
Södertörns högskola finns på högskolans webbplats.
7.3 God studiemiljö i undervisningssituationen

En god studiemiljö skapar bra förutsättningar för lärande och trivsel. För att främja detta kan lärare vid Södertörns högskola sätta upp regler för seminarier, föreläsningar och dylikt.
Reglerna kan röra exempelvis sen ankomst, förtäring samt användande av mobiltelefoner eller annan elektronisk utrustning.
7.4 Inspelning av föreläsning/seminarium

En student som önskar göra en ljud- eller bildupptagning bör be om medgivande från lärare och övriga deltagare vid undervisningstillfället. En student som genomför en inspelning måste själv vara närvarande vid det aktuella undervisningstillfället.
Ljud- och bildupptagning av undervisning är endast tillåten för studentens eget bruk.
Studenter får inte sprida ljud- och bildupptagning av undervisning. Förbudet mot spridning innebär att det exempelvis inte är tillåtet att föra vidare inspelningen till någon annan student eller att publicera inspelningen.
En person som sprider inspelat material kan bli skadeståndsskyldig.

9

8. Resurser på campus
På Södertörns högskola ska studenterna ha rimlig tillgång till för utbildningen nödvändiga resurser. Med detta avses till exempel datorplatser och bibliotek med kurslitteratur, referenslitteratur och andra källor för vetenskaplig information samt i rimlig utsträckning handledning i användning av dessa källor. Det ska också finnas andra utrymmen så som läsplatser, grupprum, vilrum samt studentpentryn i den utsträckning som krävs för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen. Dessa resurser ska så långt som möjligt vara tillgängliga för studenten även utanför schemalagd tid.
8.1 Studie- och karriärvägledning

Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs (HF 6 kap. 3§).
På Södertörns högskola erbjuds studie- och karriärvägledning till såväl blivande som befintliga studenter. Studie- och karriärvägledarna vid Södertörns högskola arbetar bland annat för att vägleda studenter till att fatta välgrundade beslut när det gäller val av studieväg och yrkeskarriär.

9. Stöd till studenter med funktionshinder
En student med en funktionsnedsättning som medför hinder i studierna, så kallat funktionshinder, kan enligt diskrimineringslagen få kompensatoriskt stöd i studierna.
En student som har en dokumenterad funktionsnedsättning och önskar använda kompensatoriskt stöd ska vända sig till högskolans samordnare för studenter med funktionshinder. Samordnaren utfärdar ett intyg där förslag på kompensatoriskt stöd ingår.
Studenten ska vid behov använda detta intyg i kontakten med högskolans personal. I de fall studenten önskar använda kompensatoriskt stöd ska studenten ta kontakt med högskolans personal i god tid.
9.1 Tekniska hjälpmedel

I många av högskolans lokaler finns tekniska hjälpmedel, till exempel mikrofon, som ökar tillgängligheten. Studenter och anställda bör använda dessa i så stor utsträckning som möjligt.

10. Avgifter och kostnader
10.1 Anmälnings- och studieavgift för vissa studenter

Högskolan ska ta ut anmälnings- och studieavgift av sökanden och studenter från tredje land.
Med tredje land avses stater utanför EU/EES, dock inte Schweiz. För svenska medborgare och andra som uppfyller kraven för undantag från anmälnings- och studieavgift är utbildningen avgiftsfri. (HL 4 kap. 4 §). Undantag från avgiftsskyldigheten regleras i 2 § förordning om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.
Student från tredje land som påbörjade sina studier före införandet av anmälnings- och studieavgifter betalar ingen avgift. Student från tredje land som byter till ett annat program är dock avgiftsskyldig.
10

Storleken på studieavgiften beslutas av respektive högskola eller universitet, 6 a § förordning
(2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.
10.2 Kostnader i utbildningen

Studenten bekostar själv sin kurslitteratur. Högskolan har rätt att ta ut skäliga avgifter för att exempelvis tillhandahålla tidskrifter och publikationer samt informations- och kursmaterial
(kompendier). Avgiftens storlek får inte vara större än kostnaden för framställningen av materialet. Om utbildningen innehåller moment som innebär kostnader utöver det vanliga för studenten måste högskolan tillhandahålla ett kostnadsfritt alternativ.
En högskola får aldrig ge bidrag till enskilda studenter, annat än i form av stipendier.
10.3 Kostnader för studieresor

Om ett ämne väljer att förlägga en kurs eller delar av en kurs i ett annat land, eller genomföra en obligatorisk studieresa inom Sverige, ska högskolan stå för de kostnader som uppstår för att utbildningen ska kunna genomföras. Detta kan exempelvis röra kostnader för externa lärare eller lokaler. Studenten står för rese- och logikostnader samt eventuella andra ökade levnadskostnader. Högskolan kan subventionera en del av studentens kostnader om resan utgör en avgörande del av utbildningen.
Det ska tydligt framgå av utbildnings- och kursplan och högskolans informationsmaterial om en utbildning innehåller studieresa samt om den helt eller delvis genomförs i ett annat land.

11. Inställande av utannonserad utbildning
Ett beslut om antagning till högskoleutbildning är ett gynnande förvaltningsbeslut (FL 27 §).
Om högskolan ställer in utannonserade utbildningar ska detta därför göras innan antagning till utbildningen har skett. Högskolan har en skyldighet att ge en utbildning om det finns antagna till utbildningen. Undantaget från denna skyldighet är utbildningar där det finns ett förbestämt krav på ett visst antal deltagare. I dessa fall ska de sökande få information vid anmälningstillfället samt vid antagningen om att utbildningen kan komma att ställas in om för få studenter väljer att påbörja utbildningen.

12. Anstånd med studiestart för antagna
Den som är antagen ska påbörja studierna den termin som antagningen avser. Den som inte kan påbörja sina studier vid föreskriven tidpunkt kan, om det finns särskilda skäl, få anstånd med studiestarten.
Den sökande måste själv söka anstånd hos antagningen vid Södertörns högskola. Den som vill söka anstånd får inte ha registrerat sig på den aktuella utbildningen. De skäl som åberopas ska styrkas med till exempel läkarintyg, personbevis för barn eller intyg från arbetsgivare. Skälet till anstånd ska avse den sökande och ska normalt ha uppkommit efter anmälningstidens utgång. Skäl för anstånd kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som till exempel vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller
11

uppskjuten ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för utbildning. Anståndstiden får vara högst 18 månader om inte synnerliga skäl finns för längre tid. Ett beslut om anstånd får förenas med villkor om anmälan inför den tidpunkt då studierna ska påbörjas. (HSVFS 1999:1 och HSVFS 2011:9)
Den som efter beviljat anstånd vill påbörja sina studier ska anmäla sig till utbildningen på nytt senast den 15 april för höstterminen och den 15 oktober för vårterminen. Studierna kan påbörjas förutsatt att utbildningen ges.
Beslut om avslag på ansökan om anstånd kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (HF 12 kap. 2 §).

13. Registrering och omregistrering
Den som är antagen till en kurs eller ett program och har för avsikt att påbörja studierna måste registrera sig. Studenten måste registrera sig senast tre (3) veckor efter kursstart.
Registrering innebär att studenten skrivs in på utbildningen och att detta dokumenteras i studiedokumentationssystemet Ladok.
Registrering på kurs sker normalt i anslutning till kursens start. Registrering på program sker normalt för hel termin i samband med terminsstart.
Endast den som är registrerad på en kurs under innevarande termin har rätt att genomgå examination på kursen. En student som vid ett tidigare tillfälle har läst en kurs utan godkänt resultat och önskar examineras på nytt ska omregistrera sig. En omregistrerad student har dock inte rätt att delta i undervisning eller få handledning annat än om kursansvarig medger detta. 14. Studieuppehåll och studieavbrott
14.1 Studieuppehåll

En högskola får besluta att den som är antagen till en utbildning får fortsätta sina studier efter studieuppehåll om det finns särskilda skäl för det. Studieuppehåll kan beviljas för studenter på såväl program som fristående kurs. (HF 7 kap. 33 §)
Särskilda skäl som gör att högskolan får bevilja studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som till exempel vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag (HSVFS 1999:1 4 §).
En student som önskar studieuppehåll ansöker om detta på särskild blankett som lämnas till utbildningsexpeditionen. Institutionen utser den som fattar beslut om studieuppehåll. I beslutet får det anges vid vilken tidpunkt studenten har rätt att återuppta sina studier (HSVFS
1999:1 4 §).
Den som efter beviljat studieuppehåll vill återuppta sina studier ska meddela detta skriftligt till högskolan senast 15 april för höstterminen och 15 oktober för vårterminen. Studierna kan återupptas förutsatt att utbildningen ges.
12

Om studenten inte kan återuppta sina studier vid den angivna tidpunkten i beslutet måste studenten göra en ny ansökan om studieuppehåll. En student som inte gör en ny ansökan riskerar att förlora sin plats på utbildningen.
Beslut om avslag på ansökan om studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (HF 12 kap. 2 §).
14.2 Studieavbrott

En student som önskar avbryta sina studier inom tre veckor från kursstart kan göra ett så kallat tidigt avbrott. Studenten ska meddela det tidiga avbrottet till sin utbildningsexpedition som registrerar det i studiedokumentationssystemet Ladok. Ett tidigt avbrott innebär att studenten har möjlighet att söka samma kurs igen vid ett senare tillfälle.
En student som avbryter sina studier senare än tre veckor efter kursstart har inte möjlighet att söka samma kurs igen. Om studenten vill återkomma till utbildningen vid ett senare tillfälle kan omregistrering göras i mån av plats och under förutsättning av utbildningen ges.
Studenten ska kontakta utbildningsexpeditionen för omregistrering.

15. Kurs- och utbildningsplaner
För varje kurs på högskolan ska det finnas en kursplan (HF 6 kap. 14 §). För varje utbildningsprogram på högskolan ska det utöver detta finnas en utbildningsplan (HF 6 kap. 16
§). Kurs- och utbildningsplaner innehåller föreskrifter och är därmed bindande. Kurs- och utbildningsplaner måste därför följas av såväl högskolans personal som studenter.
Kurs- och utbildningsplaner ska, vad avser studier kommande termin, normalt vara beslutade och finnas samlade på högskolans webbplats senast två (2) veckor före sista anmälningsdag.
Utöver vad som anges i kursplanen finns mer detaljerad information om kursens innehåll och upplägg i kursmanual eller liknande som distribueras till studenterna vid kursens start.
Eftersom kursplanens innehåll är bindande för högskolan så ska innehållet i kursmanual eller liknande alltid följa bestämmelserna i kursplanen.
15.1 Kursplanens innehåll

I varje kursplan ska följande anges:
- på vilken nivå kursen ges,
- hur många högskolepoäng kursen omfattar,
- vilka mål kursen har,
- behörighetskrav,
- formerna för bedömning av studenternas prestationer och
- övriga föreskrifter som behövs
(HF 6 kap. 15 §).
Utöver ovanstående ska det i kursplaner på Södertörns högskola anges följande:
- undervisningsspråk,
- betygsalternativ för hel kurs,
- kursens huvudsakliga innehåll,
13

- lärandemål,
- obligatoriska moment,
- om examinationsformen ändras efter att en student blivit underkänd vid ett visst antal examinationstillfällen, - eventuell begränsning av antalet examinationstillfällen,
- eventuell begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), praktik eller motsvarande utbildningsperiod och
- om kursen innehåller studieresa och/eller är delvis förlagd till annat land.
15.2 Utbildningsplanens innehåll

I varje utbildningsplan ska följande anges:
- vilka kurser som ingår i programmet,
- behörighetskrav och
- övriga föreskrifter som behövs
(HF 6 kap. 17 §).
Utöver ovanstående ska det i utbildningsplaner på Södertörns högskola anges följande:
- undervisningsspråk,
- programspecifika lärandemål,
- användbarhet,
- examen,
- programbeskrivning,
- kurser som obligatoriskt ingår i programmet och
- kurser som kan ingå i programmet

16. Schema och tider för undervisning samt examination
Preliminärt schema för kurs ska finnas tillgängligt senast i samband med det första antagningsbeskedet. Schemat ska omfatta såväl undervisning som examination. Ordinarie examinationstillfällen ska normalt förläggas inom tidsramen för respektive delkurs.
Kurser på dagtid ska ges på vardagar mellan klockan 8.00 och 18.00. Kvällskurser förläggs mellan klockan 18.00 och 22.00 på vardagar. Dessa tidsangivelser gäller för såväl undervisning som examination. Enstaka undantag från tidsangivelserna kan göras i samband med exkursion, studiebesök, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och liknande.
Salsskrivningar får endast i undantagsfall förekomma på lördagar. Utanför terminstid får salsskrivningar för omexamination genomföras på såväl kvällar som helger.

17. Litteraturlista
Fakultetsnämnden beslutar om vilka datum som fastställda litteraturlistor ska finnas tillgängliga. För att underlätta exempelvis bibliotekets och bokhandelns inköp av kurslitteratur samt inläsning av talböcker bör litteraturlistor finnas tillgängliga senast vid sista anmälningsdag för kurser som ges kommande termin.
14

Ändringar i litteraturlista bör inte ske senare än 15 arbetsdagar före kursstart.

18. Examination
18.1 Vad är examination?

Med examination menas ett tillfälle där studentens kunskaper, färdigheter och förståelse för ett ämne bedöms och betygsätts. Betyg ska beslutas av en av högskolan särskild utsedd lärare.
Denna lärare kallas examinator (HF 6 kap. 18 §). Det ska framgå av högskolans delegationsordning vem som fattar beslut om att utse examinatorer.
Exempel på examination är salsskrivning, hemtentamen, grupparbete, inlämningsuppgift, uppsats, verksamhetsförlagd utbildning, muntlig redovisning samt obligatorisk närvaro och aktivt deltagande. I kursplanen anges vilka examinationsformer som förekommer på en viss kurs. 18.2 Rätt att genomgå examination

En student måste vara registrerad på den aktuella kursen innevarande termin för att få en examination bedömd. En student som är registrerad på en kurs har rätt att genomgå examination inom alla moment som kursplanen föreskriver. Detta innebär till exempel att en handledare inte får hindra en student från att få sin uppsats examinerad.
En student som blivit godkänd på en examination har inte rätt att genomgå samma examination igen.
18.3 Information om examination

Examinator ansvarar för att de former för examination som anges i kursplanen följs.
Kursansvarig har ansvar för att studenterna informeras vid kursstart om gällande examinationsformer, regler och betygskriterier.
Kursansvarig har även ansvar för att studenterna informeras om vilka tillfällen som är examinerande samt om och hur frånvaro från dessa kan kompletteras.
18.4 Instruktioner och regler för examination

För examinerande moment ska det finnas instruktioner och regler för hur studenterna ska genomföra examinationen. Dessa ska vara tillgängliga för studenterna i skriftlig form.
Beroende på examinationsformen och vad som examineras kan reglerna vara olika från en uppgift till en annan. Det är studentens eget ansvar att informera sig om de regler som gäller för alla studenter vid högskolan samt de regler och instruktioner som gäller den egna utbildningen. Om det saknas instruktioner för en examination bör studenten kontakta examinator. 18.5 Referenser och källhantering

Vid varje examination ska studentens egen prestation ligga till grund för bedömningen. Varje examinationstillfälle kräver en ny prestation av studenten. Detta innebär att det inte är tillåtet för en student att återanvända ett arbete som studenten har examinerats på vid ett tidigare tillfälle. Undantag från detta kan förekomma, vanligtvis vid omexamination av uppsatser. Det ska framgå av instruktionerna för uppgiften om det är tillåtet att återanvända egen text.
15

Det ska alltid vara tydligt vad som är studentens egna ord, idéer, slutsatser, struktur, resonemang, analys, frågeställningar med mera. Grundregeln är att allt som studenten hämtar från någon källa - publicerad såväl som opublicerad - ska redovisas på det sätt som har angetts i instruktionen för uppgiften. Med källa avses exempelvis kurslitteratur, artiklar, andra studenters arbete, eget tidigare arbete, Internet, intervjuer, observationer, TV- och radioprogram, statistik, bilder, tabeller, kartor och resultat av laborationer.
Det är viktigt att alltid ange referenser och märka ut citat på ett korrekt sätt. Det finns olika system för hur referenser kan anges. Det bör alltid framgå i instruktionerna för en skriftlig examinationsuppgift vilka krav som ställs på källredovisningen. Mer information om detta finns på Södertörns högskolebiblioteks hemsida.
18.6 Samarbete och självständighet

Att studera tillsammans och diskutera en uppgift eller hur en fråga ska besvaras har ofta en positiv effekt på inlärningsprocessen. Många lärare uppmuntrar därför sina studenter att diskutera frågor med varandra. Om det inte framgår av instruktionen för en examination att uppgiften får skrivas gemensamt så måste dock samarbetet avslutas innan studenten börjar skriva sitt arbete.
18.7 Undervisnings- och examinationsspråk

Det huvudsakliga undervisnings- och examinationsspråket för utbildningar vid Södertörns högskola är svenska. Om en utbildning ges och examineras på ett annat språk än svenska ska detta framgå av kursplanen.
Högskolan har ingen skyldighet att examinera studenter på annat språk än svenska eller det språk som utbildningen ges på. Beslut om att låta en student examineras på annat språk än det utbildningen ges på fattas av examinator. Denna möjlighet bör endast användas då särskilda skäl föreligger.
Den information som krävs för att studenter ska kunna fullfölja kurser och program som ges på engelska ska alltid finnas tillgänglig på detta språk.
18.8 Salsskrivning

Södertörns högskola har anonyma salsskrivningar. Det innebär att studenten är anonym när skrivningen rättas.
Anmälan till salsskrivning är obligatorisk. En student som inte har anmält sig får inte genomföra skrivningen. Anmälningsperioden startar tre (3) veckor före och slutar en (1) vecka före salsskrivningen. Har sista dag för anmälan passerat kan det i mån av plats finnas möjlighet att bli efteranmäld till en salsskrivning. En student som önskar bli efteranmäld ska kontakta tentamenssamordningen omgående med sin förfrågan.
För att få genomföra en salsskrivning måste studenten vara anmäld, komma i tid till salsskrivningen och ha med sig SH-kort eller giltig ID-handling.
Fullständig information om salsskrivningar finns i skriften Salsskrivning – Rutiner och regler dnr 972/44/2011.
16

18.9 Grupparbete

Grupparbete ska genomföras i samarbete mellan två eller flera studenter. Gruppen har ett gemensamt ansvar för arbetets genomförande och slutprodukt. Vid bedömning av grupparbete ska, om möjligt, varje students individuella prestation bedömas. Det är därför lämpligt att beakta detta vid utformning av en examinationsuppgift som ska genomföras i grupp.
18.10 Uppsats och examensarbete

Instruktioner för uppsats eller examensarbete ska meddelas av kursansvarig senast i samband med kursstart.
En students rätt till handledning av uppsats eller examensarbete är knuten till ett visst kurstillfälle. För en student som inte uppnått godkänt resultat kan fortsatt handledning inom rimliga gränser ges även efter kursens slut. Om det saknas en rutin inom ämnet för handledning efter avslutad kurs ska kursansvarig göra en prövning av möjligheterna till ytterligare handledning för en student som inte uppnått godkänt resultat på sin uppsats.
Oavsett om studenten får ytterligare handledning eller inte har studenten rätt att omregistrera sig på kursen för att examineras på nytt.
Normalt ska handledare och examinator vara olika personer. Om särskilda omständigheter gör att detta inte är möjligt kan samma person vara både handledare och examinator.
I samband med betygssättningen av en uppsats eller ett examensarbete kan examinator beakta handledarens bedömning av arbetet. Det är dock examinator som ensam fattar beslut om betyg. 18.11 Byte av handledare

Om särskilda skäl finns bör en student ges möjlighet att efter skriftlig begäran byta handledare. En student som önskar byta handledare lämnar en skriftlig begäran om detta till sin utbildningsexpedition med angivande av skäl för begäran om byte. Institutionen utser den som fattar beslut i dessa ärenden.
18.12 Byte av examinator

En student som har genomgått två prov för en kurs eller delkurs utan att bli godkänd har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap 22 §).
En student som önskar byta examinator lämnar en skriftlig begäran om detta till sin utbildningsexpedition med angivande av skäl för begäran om byte. Institutionen utser den som fattar beslut i dessa ärenden.
18.13 Obligatorisk närvaro

Om en kurs innehåller krav på obligatorisk närvaro ska detta anges i kursplanen. Senast vid kursens start ska studenterna informeras om vilka delar av kursen som kräver obligatorisk närvaro. Studenterna ska även informeras om huruvida det finns möjlighet att kompensera frånvaro. 17

Obligatorisk närvaro kontrolleras via närvarolistor eller på annat sätt. Det är studentens eget ansvar att anteckna sitt namn på närvarolista. Det är inte tillåtet att försöka få det att framstå som om en student varit närvarande om studenten inte varit det.
18.14 Befrielse från obligatoriskt utbildningsmoment

Befrielse från obligatoriska moment kan medges om särskilda skäl finns. En student som önskar befrielse från ett obligatoriskt moment på en kurs ska skriftligen ansöka om detta hos examinator. Av ansökan ska skälen för befrielse framgå. Examinator fattar beslut om eventuell komplettering för det utbildningsmoment som studenten befrias från. Studenten ska ges en uppgift vars genomförande ger likvärdiga kunskaper samt är av motsvarande omfattning som det obligatoriska momentet.
Beslut om att inte bevilja en student befrielse från ett obligatoriskt moment kan överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan (HF 12 kap 2 §).
18.15 Inlämning av blank eller ofullständig examination

En student som lämnar in en blank eller ofullständig examination erhåller betyget Underkänd
(U) alternativt komplettering eller rest och har därmed använt sig av ett examinationstillfälle.
18.16 Examinationsuppgift som inte lämnas in i tid

Senast tillåtna inlämningstid för hemtentamen och inlämningsuppgifter ska meddelas av kursansvarig senast i samband med kursstart.
Om inget annat meddelas så rättas inte en för sent inlämnad hemtentamen eller inlämningsuppgift. Studenten hänvisas i stället till att lämna in ett arbete vid nästa inlämningstillfälle. 18.17 Tidsgräns för slutförande av delkurs

Om inget annat meddelas kan en students avklarade examinationsmoment ligga till grund för betyg på en delkurs i två (2) år från kursstart. Om studenten inte genomfört samtliga examinationsmoment inom denna tidsperiod får studenten göra om samtliga examinationsmoment för att få ett betyg på kursen.
18.18 Antal tillfällen som högskolan ska erbjuda examination

Högskolan ska erbjuda en student minst fem (5) examinationstillfällen under en tid av två (2) år från det att studenten registrerade sig på kursen första gången. Minst tre (3) av dessa tillfällen ska förläggas till det första året efter kursstart. Under dessa två (2) år har studenten rätt att examineras utifrån den kursplan och litteratur som gällde då studenten registrerade sig på kursen. När två (2) år har passerat sker examination istället på aktuell kursplan och litteratur. Kursansvarig kan besluta om undantag från ovanstående regler för examinationer som är särskilt resurskrävande. Detta kan exempelvis gälla seminarieserier, exkursioner och laborationer. Sådana undantag ska meddelas studenterna vid kursens start.

18

Det är studentens eget ansvar att ta reda på när examinationstillfällen erbjuds. Det är antalet gånger som en student erbjuds tillfälle för examination som ska räknas, inte hur många gånger som studenten faktiskt genomfört examinationen.
18.19 Begränsningar av antalet tillfällen en student får genomgå examination

Högskolor kan begränsa antalet tillfällen en student får genomgå examination till minst fem
(5) tillfällen (HF 6 kap. 21 §). Om antalet tillfällen för examination är begränsade så är det antalet examinationer som studenten genomfört som ska räknas, inte antalet tillfällen som har erbjudits studenten.
En begränsning av antalet tillfällen för examination får endast förekomma då en avsaknad av begränsningar skulle medföra ett orimligt resursslöseri. Exempel på examinationer där en begränsning kan vara motiverad är uppsatsskrivande eller större projektarbeten.
Praktik eller motsvarande utbildningsperioder får begränsas till minst två (2) tillfällen (HF 6 kap. 21 §). Även en begränsning av antalet tillfällen som en student får genomföra praktik, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller motsvarande ska grunda sig i att en avsaknad av begränsningar skulle medföra ett orimligt resursslöseri.
Om antalet tillfällen för examination eller praktik är begränsade ska det framgå i kursplanen.
Studenterna på dessa kurser måste informeras om att det finns en begränsning och vad det innebär. Det är antalet gånger som en student genomför en examination som ska räknas, inte hur många gånger som en examination har erbjudits.
18.20 Kurser som upphör att ges

Bestämmelserna nedan gäller för kurser som tillfälligt eller helt upphör att ges.
När beslut om att en kurs ska upphöra fattas bör en plan upprättas för hur kursens olika examinerande moment ska kunna slutföras av studenter som inte uppnått godkänt resultat på kursen. Det kan handla om exempelvis uppsamlingstillfällen för seminarier och uppsatsopponering. Hur omfattande dessa åtgärder ska vara bestäms av hur många studenter som berörs av beslutet samt om kursen upphör tillfälligt eller helt.
Om en kurs upphör att ges ska studenter som läst kursen erbjudas minst tre (3) examinationstillfällen under en tid av minst ett (1) år efter det att beslut fattats om att kursen ska upphöra. Kursansvarig kan besluta om att antalet tillfällen för examinationer som är särskilt resurskrävande ska vara färre än vad som anges ovan. Detta kan exempelvis gälla seminarieserier, exkursioner och laborationer.
18.21 Förhinder orsakat av högskolan i samband med examination

En student som på grund av examinators eller högskolans misstag inte kunnat examineras har rätt till nytt examinationstillfälle. I samråd med studenten ska en ny tidpunkt för examination bestämmas, så att det blir vid ett tillfälle som passar studenten. Oavsett vilka omständigheter som lett till förhindret så ska examinationsformen alltid följa kursplanen.

19

18.22 Försvunnen examination

För att examinator ska kunna fatta ett betygsbeslut måste det finnas en examinationsuppgift som underlag. Om det kan påvisas att en student har lämnat in en skriftlig examination, men den inte går att finna, ska studenten beredas möjlighet att genomgå en ny examination. I samråd med studenten ska en ny tidpunkt för examination bestämmas, så att det blir vid ett tillfälle som passar studenten. Examinationsformen ska även vid det nya examinationstillfället följa kursplanen.
18.23 Examination som infaller vid religiös högtid

Om en examination sammanfaller med en religiös högtid inom en religion som studenten bekänner sig till, har studenten rätt till ett annat examinationsdatum. Studenten ska vid kursstart informera kursansvarig om att examinationen sammanfaller med en religiös högtid.
Under förutsättning att studenten har informerat kursansvarig vid kursstart har studenten rätt till ett nytt examinationstillfälle i nära anslutning till det ordinarie examinationsdatumet.
Högskolan kan begära ett intyg eller dylikt från studentens religiösa samfund eller motsvarande som styrker att den aktuella dagen är en religiös högtid.
18.24 Rättningstid och inrapportering av resultat

Om inte särskilda skäl föreligger ska studenten få tillbaka bedömd examinationsuppgift så snart som möjligt, dock senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdagen. Detta gäller förutsatt att studenten har lämnat in uppgiften vid ett i förväg angivet inlämningstillfälle. Resultat från examination ska skyndsamt rapporteras i studiedokumentationssystemet Ladok.
18.25 Meddelande av examinationsresultat

Examinationsresultat ska offentliggöras i anonymiserad form. Studentens personnummer får inte användas i sin helhet i samband med att tentamensresultat offentliggörs. Personnumrets sex första siffror kan dock publiceras. Det går även att avidentifiera resultat på annat sätt.
18.26 Skrivningsgenomgång

En skrivningsgenomgång kan vara muntlig eller skriftlig. Om skrivningsgenomgången är muntlig ska examinator eller rättande lärare närvara. Vid en skriftlig skrivningsgenomgång lämnar examinator kommentarer i skrivningen eller på annat lämpligt sätt.
En skrivningsgenomgång bör genomföras i anslutning till att resultatet från exempelvis en salsskrivning eller en hemtentamen meddelas. Tid för eventuell muntlig skrivningsgenomgång ska meddelas vid kursstarten. En muntlig skrivningsgenomgång bör genomföras senast sju (7) veckodagar före omtentamen.
18.27 Motivering av betygsbeslut

Betygsbeslut behöver inte motiveras. Beroende på vilken examinationsform som använts kan det dock vara lämpligt att motivera betygsbeslutet. Om ett betygsbeslut saknar motivering och den student som betygsbeslutet berör begär att få veta skälen till beslutet bör examinator upplysa om detta i efterhand (FL 20 §). Genom att genomföra en skrivningsgenomgång eller tillhandahålla ett skriftligt lösningsförslag kan studenterna få kännedom om på vilka grunder examinator fattat sitt beslut.

20

18.28 Utlämning av examinationsuppgift

Efter att examinator har bedömt en inlämnad examinationsuppgift kan studenten hämta ut den på utbildningsexpeditionen eller motsvarande. Efter att studentens examination är bedömd och resultatet har registrerats är studentens arbete allmän handling. Två (2) år efter examinationstillfället får högskolan gallra ut och makulera examinationsuppgifter som inte har hämtats ut.
18.29 Betyg

Betyg ska sättas på en genomgången kurs. Betyget beslutas av examinator (HF 6 kap. 18 §).
På Södertörns högskola används betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd
(VG), alternativt Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsalternativen ska anges i kursplanen och ska gälla vid såväl ordinarie examination som vid omexamination.
En student som har fått betyget Godkänd (G) kan inte på egen begäran få betyget ändrat till
Underkänd (U).
För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) på genomgången kurs krävs att minst 50 % av kursens omfattning i högskolepoäng ska vara examinerade med betyget Väl godkänd (VG).
Om kursen omfattar en uppsats ska den ingå i andelen högskolepoäng med betyget Väl godkänd (VG). Eventuella undantag från denna regel ska anges i kursplanen.
Kursansvarig har ansvar för att studenterna informeras vid kursens start om vilka kriterierna och bedömningsgrunderna är för att uppnå en viss betygsgrad på kursen.
Betygsbeslut dokumenteras i studiedokumentationssystemet Ladok. Huvudregeln är att betygsdatum är den dag då en salsskrivning genomfördes eller sista dag för inlämning av en hemtentamen, alternativt den dag då en komplettering/rest lämnades in för rättning.
Om andra lärare än examinator har varit delaktiga i bedömningen av en students arbete ska dessa lärares namn anges i betygsbeslutet (MF 21 §).
18.30 Omprövning

En student kan inte överklaga ett betyg, men har rätt att begära att examinator omprövar betygsbeslutet. En begäran om omprövning bör göras så snart som möjligt efter att resultat meddelats. Begäran om omprövning bör göras skriftligen till examinator. I begäran ska studenten ange varför studenten anser att betyget bör vara ett annat.
En student som har hämtat ut en originalskrivning får inte nekas omprövning. Däremot kan det vara svårt för examinator att avgöra vad som stod i skrivningen från början. En student som önskar begära omprövning rekommenderas därför att be om en kopia av skrivningen istället för att hämta ut originalet.
18.31 Rättelse av betygsbeslut

Möjligheten till rättelse av felaktiga betygsbeslut är beroende av orsaken till att beslutet blev felaktigt. Rättelse av betyg ska ske med stor försiktighet. Ett betygsbeslut får dock alltid ändras innan det har meddelats studenten.
21

Om ett betygsbeslut är korrekt men har återgetts eller meddelats felaktigt får examinator korrigera detta oavsett om det är till fördel eller nackdel för studenten. Rättelse av detta slag får till exempel ske om beslutet har meddelats med oriktiga ord eller siffror. Rättelse får också göras om det har skett en förväxling av personer eller examinationsuppgifter. Innan examinator gör en rättelse som är till studentens nackdel ska studenten normalt ges möjlighet att yttra sig i frågan. (FL 26 §)
Om ett betygsbeslut är uppenbart felaktigt har examinator en skyldighet att ändra beslutet om det kan ske snabbt, enkelt och utan att betyget sänks (HF 6 kap 24 §). Rättelse av detta slag ska ske om examinator, efter att betygsbeslutet meddelats studenten, upptäcker att bedömningen av examinationen var felaktig. I dessa fall finns ingen möjlighet att sänka ett betyg som meddelats en student.
18.32 Rest och komplettering

Begreppen rest och komplettering används ibland synonymt inom högskolan. Om inget annat har meddelats gäller nedanstående bestämmelser oavsett hur man inom en kurs har valt att använda begreppen.
En förutsättning för att betyg på en kurs ska kunna sättas är att studenten genomfört samtliga examinationsmoment. Med rest avses vanligtvis en examinationsuppgift som en student inte har genomfört. Det innebär att betyg inte kan sättas på det examinationsmomentet.
Med komplettering avses vanligtvis en examinationsuppgift som en student har lämnat in, som är nära att uppnå ett godkänt betyg och där examinator ger studenten möjlighet att utveckla eller göra om delar av uppgiften i syfte att uppnå godkänt betyg. Examinator beslutar om inlämningsdatum och kompletteringens omfattning. En komplettering ska bygga på samma uppgift som den ursprungliga examinationen. Om examinator inte anser att en inlämnad komplettering uppfyller kraven för godkänt betyg erhåller studenten betyget
Underkänd (U).
Möjlighet till komplettering ska användas sparsamt. Komplettering ska normalt endast kunna leda till att en student får betyget Godkänd (G), alternativt Underkänd (U). Om det finns möjlighet till komplettering av examinationsuppgifter på en kurs ska kursansvarig informera studenterna om detta vid kursstart.
Om inget annat anges har studenten ett (1) år på sig att genomföra en komplettering. Om studenten inte har inkommit med en komplettering inom utsatt tid erhåller studenten betyget
Underkänd (U) för den ursprungliga examinationsuppgiften.
18.33 Omexamination

Datum och information om formerna för det första tillfället för omexamination ska meddelas vid kursstart. Tiden mellan meddelat examinationsresultat och omexamination bör alltid vara minst fjorton (14) veckodagar.
En student måste vara registrerad på den aktuella kursen under innevarande termin för att genomföra en omexamination.
22

18.34 Salsskrivning för kurs som ges vid annat lärosäte

En student eller anställd vid Södertörns högskola som läser en kurs vid ett annat lärosäte har möjlighet att genomföra salsskrivning för denna kurs på Södertörns högskola. Detta under förutsättning att det finns en salsskrivning inplanerad i högskolans ordinarie verksamhet vid önskad dag och tid. Den som önskar genomföra sådan salsskrivning ska kontakta tentamenssamordningen vid Södertörns högskola senast två veckor före önskat datum för salsskrivning. Södertörns högskola tar inte emot externa gästtentander.
18.35 Salsskrivning på annan ort för kurs som ges vid Södertörns högskola

En student som läser en kurs vid Södertörns högskola och önskar genomföra en salsskrivning för kursen på en annan ort ansvarar själv för att i god tid ta kontakt med sin examinator. Om studenten beviljas salsskrivning på annan ort ansvarar studenten själv för att ta kontakt med det lärosäte, den myndighet eller motsvarande där studenten önskar genomföra salsskrivningen. Skrivningen ska genomföras vid samma tidpunkt som för övriga studenter på kursen. Examinator eller den som examinator utser ansvarar för administration och kvalitetssäkring av examinationen.

19. Kursvärderingar
Högskolan ska ge studenterna möjlighet att genom en kursvärdering framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kurser de läst. Kursvärderingen ska anordnas av högskolan.
Högskolan ska sammanställa kursvärderingarna och informera om resultaten samt meddela studenterna om eventuella beslut om åtgärder som fattas som ett resultat av studenternas åsikter. Resultaten ska finnas tillgängliga för studenterna. (HF 1 kap. 14 §)
På Södertörns högskola innebär detta att institutionen, eller för utbildningen ansvarigt organ, ansvarar för att kursvärdering genomförs på varje kurs. Tid för genomförande av kursvärdering bör finnas avsatt i schemat. Kursvärderingar ska helst inte genomföras i samband med examination. Kursvärderingar besvaras anonymt.

20. Tillgodoräknande
En student som har studerat vid en svensk högskola kan begära tillgodoräknande av utbildningen inom ramen för en utbildning vid en annan högskola. För att en student ska kunna tillgodoräkna sig utbildningen krävs att studenten har godkänt resultat på utbildningen samt att det inte finns någon väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Ytterligare bestämmelser om förutsättningar för tillgodoräknande finns i högskoleförordningen 6 kap. 6-8
§§, i förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor 7 § samt i högskolans lokala regler för tillgodoräknande av svensk och utländsk högskoleutbildning, dnr
385/41/2012.
En ansökan om tillgodoräknande ska prövas av högskolan. Endast den som är student kan komma ifråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. (HF 6 kap.
8§)
En student vid Södertörns högskola som önskar ansöka om tillgodoräknande ska kontakta sin utbildningsexpedition. 23

Beslut om avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (HF 12 kap. 2 §).

21. Examen
För att erhålla ett examensbevis måste studenten ansöka om examen. En student som önskar ansöka om examen gör detta via högskolans hemsida eller på särskild blankett.

22. Disciplinära åtgärder
En högskola får under vissa omständigheter vidta disciplinära åtgärder mot en student. Med disciplinära åtgärder menas varning eller avstängning. De omständigheter som kan leda till disciplinära åtgärder är:
- Att en student försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation ska bedömas.
- Att en student stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet som ligger inom ramen för utbildningen vid högskolan.
- Att en student stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan.
- Att en student utsätter en annan student eller anställd vid högskolan för sådana typer av trakasserier eller sexuella trakasserier som återfinns i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (HF 10 kap. 1-2 §§).
Examinator, skrivvärd eller annan anställd vid Södertörns högskola som har en grundad misstanke om att en student försöker vilseleda vid examination ska göra en disciplinanmälan.
Vid misstanke om försök att vilseleda ska examinationen inte bedömas av examinator förrän ärendet är avslutat.
Vid en disciplinanmälan utreds ärendet av en utredare på uppdrag av rektor. Handläggningen av ärendet följer de bestämmelser som återfinns i förvaltningslagen samt i högskoleförordningen (FL 7, 16 -17 §§, HF 10 kap. 9 §). Därefter fattar rektor beslut om ärendet ska lämnas utan vidare åtgärd, om studenten ska tilldelas en varning eller om ärendet ska prövas av disciplinnämnden (HF 10 kap. 9 §).
Disciplinnämnden består av rektor som ordförande, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studentrepresentanter (HF 10 kap. 4 §).
Disciplinnämnden kan besluta att lämna ett ärende utan vidare åtgärd, att tilldela studenten en varning eller att stänga av studenten. Avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid Södertörns högskola. Ett beslut om avstängning kan avse högst sex månader (HF10 kap. 2 §).
Avstängning innebär även att studenten förlorar sin rätt till studiemedel för studier på
Södertörns högskola under avstängningsperioden.
Högskolan får inte vidta disciplinära åtgärder mot en student senare än två år efter att det som föranledde anmälan inträffade (HF 10 kap 1 §).
24

En student som tilldelats en varning av rektor kan begära att detta ska prövas av disciplinnämnden. Disciplinnämndens beslut om varning eller avstängning kan av studenten överklagas till förvaltningsrätten.

23. Avskiljande
En student som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, lider av en allvarlig psykisk störning eller missbrukar alkohol eller narkotika kan avskiljas från sina studier. Utöver detta krävs det för ett avskiljande att studenten kan komma att skada andra personer eller värdefull egendom under utbildningen. (HL 4 kap. 6 §)
Ett avskiljande från studierna innebär att studenten inte får fortsätta sin utbildning. Det kan även innebära att studenten inte får antas till liknande utbildning vid annat lärosäte eller till annan högskoleutbildning över huvud taget. Ett beslut om avskiljande är inte tidsbegränsat utan gäller tills vidare och kan tidigast omprövas två år efter det att beslutet fattades.
(Förordning om avskiljande av studenter från högskoleutbildning 3-4 §§)
Det är Högskolans avskiljandenämnd som prövar ärenden om avskiljande. Högskolans avskiljandenämnd är en nationell myndighet som prövar ärenden efter anmälan från rektor vid en högskola. Avskiljandenämndens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. (Förordning om avskiljande av studenter från högskoleutbildning 4-5 §§)

24. Överklagande
Vissa beslut som en högskola fattar kan överklagas. Om ett beslut kan överklagas ska det när beslutet meddelas framgå att det går att överklaga och hur detta går till. (FL 21 §)
Beroende på vad beslutet gäller ska det överklagas antingen till Överklagandenämnden för högskolan eller till Förvaltningsrätten i Stockholm.
24.1 Hur beslut överklagas

Ett beslut ska överklagas skriftligt. I skrivelsen ska den som överklagar ange vilket beslut överklagandet gäller och vilken ändring av beslutet som önskas.
Överklagandet ska alltid innehålla följande:
- vilket beslut överklagandet gäller
- vilken ändring av beslutet som önskas
- eventuell begäran om att myndighetens beslut tillsvidare inte ska gälla (inhibition)
- namn och personnummer
- adress
- telefonnummer
- underskrift.
Överklagandet skickas till Södertörns högskola. Ett överklagande måste ha inkommit till högskolan inom tre veckor från den dag då den som överklagar tog del av beslutet. Högskolan prövar om överklagandet inkommit i rätt tid och sänder överklagandet samt övriga handlingar i ärendet vidare till nästa instans. Om överklagandet kommit in för sent ska det avvisas. (FL
23-25 §§)
25

24.2 Överklagandenämnden för högskolan

Överklagandenämnden för högskolan är en nationell myndighet som har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut fattade inom högskolesektorn.
Enligt högskoleförordningen 12 kap. 2 § kan bland annat följande överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan:
- Beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till en utbildning. - Beslut om att inte göra undantag från behörighetsvillkor (inte bevilja dispens).
- Beslut om avslag på ansökan om tillgodoräknande.
- Beslut om att avslå en students begäran om befrielse från obligatoriskt moment.
- Beslut om att inte bevilja anstånd eller studieuppehåll.
Överklagandenämndens beslut kan inte överklagas (HF 12 kap. 5 §).
24.3 Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten är en domstol som prövar mål som gäller myndighetsutövning, det vill säga myndigheters beslut som rör enskilda. Överklaganden som härrör från Södertörns högskola prövas av Förvaltningsrätten i Stockholm.
Enligt förvaltningslagen 22a § kan bland annat följande överklagas till förvaltningsrätten:
- Disciplinnämndens beslut om varning eller avstängning.
- Beslut om avskiljande från utbildning.
24.4 Kammarrätten

Kammarrätten i Stockholm prövar överklaganden rörande beslut fattade av Förvaltningsrätten i Stockholm. Såväl den berörda studenten som högskolan har möjlighet att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten.
Ett beslut från Södertörns högskola om att inte utlämna allmän handling kan överklagas direkt till Kammarrätten i Stockholm.
Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

26

Källförteckning
Lagar och förordningar

Arbetsmiljölag (1977:1160)
Avgiftsförordning (1992:191)
Diskrimineringslag (2008:567)
Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor
Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd
Förordning (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning
Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor
Förvaltningslag (1986:223)
Högskoleförordning (1993:100)
Högskolelag (1992:1434)
Högskoleverkets författningssamling 1991:1
Högskoleverkets författningssamling 2011:9
Lag om rätt till ledighet för utbildning (1974:981)
Myndighetsförordning (2007:515)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Regeringsformen (1974:152)
Studentkårsförordning (2009:769)
Tryckfrihetsförordning (1949:105)
Lokala beslut

Salsskrivning – Rutiner och regler, dnr 972/44/2011
Riktlinjer för betyget Väl godkänd (Vg) på hel kurs, dnr 491/40/2009
Studenten som medaktör, dnr 320/40/2004
Beslut om att utse SöderS till studentkår, dnr 200/10/2010
Besluts- och delegationsordning för Södertörns högskola, dnr 1594/11/2011
Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Södertörns högskola, dnr 114/41/2012
Regler för tillgodoräknande av svensk och utländsk högskoleutbildning, dnr 385/41/2012
Övriga källor

Högskoleverkets tillsyns-PM Begränsningar av antalet prov- och praktiktillfällen, reg.nr. 311575-11
Högskoleverkets rapport Rättssäker examination, 2008:36R

27…...

Similar Documents

Free Essay

Guide to Citation

...laws, and decrees by type (either the full word, e.g.,“Nomos,” or the abbreviated form, e.g., “N.”), registered number and year [number/year], the word “Arthro” or “Ar.” (Article), and clause (in parentheses): N. 513/2000 Ar. 16 (5). PD 663/2001 Ar.15 (6). YA 54/1999 Ar. 4 (3). Basic legal rules titles (and abbreviations) are: Law or Statute: Nomos (N.) Presidential Decree: Proedriko Diatagma (PD) 73 Ministerial Decision: Ypourgiki Apofasi (YA) Multi-Ministerial Decision: Diypourgiki Apofasi (DYA) 2.2 Official Gazette Citations to legislative sources may refer to the Official Gazette. Cite sources published in the Official Gazette by abbreviated title of the gazette (“FEK”), series (“A”, “B”, etc.), and number and date of publication [number/day.month.year]: FEK A’ 53/18.06.2003. FEK B’ 12/3.05.2000. 2.3 Codes Cite codes by “Ar.” followed by article number, and abbreviated title: Ar. 14 AK. Ar. 9 PK. The abbreviations for major codes are: Civil Code: Astikos Kodikas (AK) Penal Code: Pinikos Kodikas (PK) Code of Civil Procedure: Kodikas Politikis Dikonomias (KPolD) Code of Criminal Procedure: Kodikas Pinikis Dikonomias (KPD) Administrative Law Procedure: Kodikas Diikitikis Dikonomias (KDD) Code of Private Maritime Law: Kodikas Idiotikou Naftikou Dikaiou (KIND) Code of Public Maritime Law: Kodikas Dimosiou Naftikou Dikaiou (KDND) European Community Treaty: Synthiki Europaikis Kinotitas (SynthEK) 3.0 Jurisprudence Whereas there are no official......

Words: 102405 - Pages: 410

Free Essay

Blah

...engraving, drawing, photograph, or the like that is shaded off gradually at the edges so as to leave no definite line at the border. 3. a decorative design representing branches, leaves, grapes, or the like, as in a manuscript. 4. any small, pleasing picture or view. 5. a small, graceful literary sketch av·id    [av-id] Show IPA //adjective 1. showing great enthusiasm for or interest in: an avid moviegoer. Synonyms: enthusiastic, ardent, keen; devoted, dedicated; zealous, fanatic. Antonyms: indifferent, apathetic; reluctant. 2. extremely desirous (often followed by for or sometimes of ): avid for pleasure; avid of power. Synonyms: eager; hungry, greedy, insatiable; covetous. Antonyms: disdainful, loath in·ef·fec·tu·al    [in-i-fek-choo-uhl] Show IPA //adjective 1. not effectual; without satisfactory or decisive effect: an ineffectual remedy. 2. unavailing; futile: His efforts to sell the house were ineffectual. 3. powerless; impotent re·join·der    [ri-join-der] Show IPA //noun 1. an answer to a reply; response. 2. Law . a defendant's answer to a plaintiff's replication o·vert    [oh-vurt, oh-vurt] Show IPA //adjective 1.open to view or knowledge; not concealed or secret: overt hostility. 2.Heraldry . (of a device, as a purse) represented as open: a purse overt dub 2  [duhb] Show IPA //noun Slang . 1.an awkward, unskillful person. dub 3    [duhb] Show IPA verb, dubbed, dub·bing,// noun //verb (used with object) 1. to......

Words: 590 - Pages: 3

Free Essay

Shawshank

...til syv oscars men vandt desværre ingen. Filmens hovedroller består af Tim Robbins og Morgan Freeman. Filmen handler om bankmanden Andy Dufresne som arbejder som bankmand. En tilfældig aften tager han sin kone på fersk gerning i utroskab. Han vil derfor overraske dem mens de er sammen. Imens bliver de myrdet af en indbrudstyv. Da Andy Dufresne er den oplagte gerningsmand bliver han sat i fængsel og dømt til dobbelt livstid i Shawshank fængslet. Da han ankommer i fængslet passer han meget sig selv og skaber ikke nogle venskaber. En dag møder han Ellis Redding som han får et tæt forhold til. Da Andy er en dygtig bankmand begynder han at tage sig af fængselsbetjentenes økonomiske sager og sørger for at de alle skal betale meget mindre i feks skat osv. Derfor arbejder han sig op i fængslets rangsystem og får til sidst nogle fordele som andre ikke har. Igennem hans ophold i fængslet formår at grave en lang tunnel i væggen i sin celle. Det lykkedes ham derfor at flygte ved at kravle ud igennem kloakrøret. Det viser sig så at han har overtaget en af fængselsbetjentenes identitet og kan derfor gå ind i banken og hæve alle penge på hans konto. Langt ude på landet efterlader han en kuvert med penge til Ellis Redding hvor der står han skal rejse til Zihuatanejo og møde ham. Det ender så med at man ser de to løber hinanden imøde på en flot strand. Filmen tjente mærkeligt nok ikke specielt mange penge trods den enormt store popularitet. Spansk: Una de mis películas......

Words: 620 - Pages: 3

Free Essay

Economy

...produktionsfaktor : lön, råvaror, räntor, hyra, osv. - Implicita kostnader= indirekt kostnad (obetald produktionsfaktor) Obetald produktionsfaktor t.ex: Avk. på eget kapital, skillnad mellan ägarens marknadsmässig lön och den faktiskt betalda lönen. Bokföringsmässig kostnad (FEK): Bestäms av historiska kostnader och lagregler. Består bara av explicita kostnader. Alternativkostnad (NEK): Värdet av det bästa alternativa användningssättet. Inkluderar både explicita och implicita kostnader. Det motsvarar alltså hela den ekonomiska kostnaden. Sunk Cost (bunden kostnad): Är en kostnad man inte kan påverka. Alltså, investeringar som inte har något alternativt användningssätt. Marknadsvärdet = 0kr. Påverkar ej produktionsbeslut. Produktionskostnader (transformationskostnader): Fasta kostnader (FC): Varierar inte med produktionsnivån. Rörliga kostnader(VC): Varierar med produktionsnivån Totalkostnaden (TC) = FC+VC. Transaktionskostnader: Är en kostnad som inte syns i marknadspriset. Den inkluderar kostnader som uppstår vid informationsinhämtning, utvärdering, förhandlingar och kontraktsskrivningar. Slutsats: Den ekonomiska vinsten (NEK) blir oftast lägre än den bokföringsmässiga vinsten (FEK). Eftersom ägarens lön kommer troligtvis att vara högre och vi måste ta hänsyn marknadsmässig avkastning på eget kapital. När vi pratar om nollresultat (noll ekonomisk vinst) då innebär det INTE att det INTE finns bokföringsmässiga vinster. Alltså ett företag som gör en......

Words: 4792 - Pages: 20

Free Essay

Hejla

...krav, men mennesket er mere frit i traditionssamfundet Det senmoderne * Service og informationssamfund * Mennesket er gruppestyret. * Mennesker søger konstant anerkendelse og bekræftelse * Prøver at leve op til andres forventinger * Bryder ud af rammen * Danner sin egen indentitet * Opstod midten af 1900 tallet Ægteskab – gifter sig med en ny viden en blot for bare en generation siden. I det senmoderne samfund får vi konstant informationer, som gør at vi er blevet mere skeptiske og refleksive da der konstant dukker nye informationer op, og da der konstant er modsigelser. Positive sider af det senmoderne samfund: Medierne kan fremstå som positiv Vi bliver hurtigt oplyst. De sociale medier, som feks facebook, kan åbne flere døre. - * Der er meget manipulation fra mediernes og politikkernes side, at forhindrer os i at danne vores egen billede af omverdenen. Problemstillingen: Selvoptagelsen har altid eksisteret, men bare på forskellige grundlag. Førhen hvis en mand var tyk, og en kvinde var bleg var det et udtryk for prestige. I dag bruger vi blandt andet de sociale medier til at udtrykke vores status/prestige Vi er ikke mere selvoptagede i dag, end dengang. I dag har alle bare muligheden for at se andre folks billeder, hvor før i tiden, skulle man først ”inviteret” indenfor for at se de portrætter....

Words: 264 - Pages: 2

Premium Essay

Miss

...[Accessed: 28 Mar 2014]. LONDON STOCK EXCHANGE. (2013). Porsche International Financing Group. Available: http://www.rns-pdf.londonstockexchange.com/rns/6812D_-2013-4-30.pdf. Last accessed 25th of March 2014. Osak, M. 2012. Operational hedging curbs exchange rate uncertainty. [online] 20th March. Available at: http://business.financialpost.com/2012/03/20/operational-hedging-curbs-exchange-rate-uncertainty/ [Accessed: 28 Mar 2014]. THERRAMUS, T.. (2013). Crude Oil Price Volatility on the Way?.Available: http://www.marketoracle.co.uk/Article42637.html. Last accessed 24th march 2014. THUNDERBIRD (the Garvin school of international management). (2004). Porsche Exposed. Available: http://www.iei.liu.se/fek/utbildning/varkatalogen/723G33/yinghong-files/1.465779/Case7_Porche.pdf. Last accessed 24th march 2014. Vebeke, A. 2013. International Business Strategy. Desai, M. and Veblen, M. 2006. Foreign Exchange hedging Strategies at General Motors: Transactional and Translational Exposures. Harvard Business School. [pdf] Available athttp://hbr.org/product/foreign-exchange-hedging-strategies-at-general-mot/an/205095- PDF-ENG [Accessed on 28 March 2014] VOLKSWAGEN. (2012). Annual Report 2012. Available: http://www.volkswagenag.com/content/vwcorp/info_center/en/publications/2013/03/Porsche_Annual_Report_2012.bin.html/binarystorageitem/file/Porsche-Download_e.pdf. Last accessed 22nd of March 2014....

Words: 3119 - Pages: 13

Free Essay

Noter 1.G

...bruges en seng og dyne. Udenfor menneskets hjem befinder dig mange planter her iblandt træ, busk, urt, bøg, eg birk, fyr, rod, aks, blad, frø, bønne, æble, byg, havre, hvede, rug, halm, æble og ikke mindst lyng, gran og valmue. I naturen kan vi også finde jord, bjerg, ø, sø, å, vand, sten og skov. D. 9. November 2012 Gruppesprog Fag sprog: - Læger, mekaniker osv. Gruppesprog: - Fælles sprog for en gruppe. Eks, punkere, familie. - Viser type person,smag, holdninger osv. - Med til at definere identitet. Slang: - Erstatter normalsprogligt udtryk. - Forkortelser. - Mere metaforisk. - En vis almen udbredelse. - En vis afgrænset levetid. - Signalerer afslappethed. - Blive til ’’død slang’’ når det bliver til normalsprog, feks. knallert. Slang der bruges meget i Danmark: - Lol - Joiner - Yolo - Ftw - Omg - Omfg - Wtf - Fml - Sup - Nice - Hey - K - Epic - Fail - Ks - Ku’ godt. - Ilm. Dialekter: - Regional. Sociolekt: - Social klasse. Generalekt: - Køns sprog. Kronolekt: - Alder. Idiolekt: -Individ. Etnolekt: - Etnisk udtryk i sproget. Dronningens tale: - Britisk dialekt.(engelsk) - Meget fint og fornemt sprog. - Kigger ned i sine papirer og læser op. - Snakker kun om ’’the goverment’’. Barack Obama tale: - Amerikansk dialekt. - Kigger ud og tale højt. - Snakker om politik, kærlighed og familie. D. 16. november 2012, lektie Oversæt den grønne boks på side 29. Kaisar, Alexandros, Éráklæs, Ellás,......

Words: 21864 - Pages: 88

Free Essay

There Once Was a Young Wild Pony

...exf exg exh exi exj exk exl exm exn exo exp exq exr exs ext exu exv exw exx exy exz eya eyb eyc eyd eye eyf eyg eyh eyi eyj eyk eyl eym eyn eyo eyp eyq eyr eys eyt eyu eyv eyw eyx eyy eyz eza ezb ezc ezd eze ezf ezg ezh ezi ezj ezk ezl ezm ezn ezo ezp ezq ezr ezs ezt ezu ezv ezw ezx ezy ezz faa fab fac fad fae faf fag fah fai faj fak fal fam fan fao fap faq far fas fat fau fav faw fax fay faz fba fbb fbc fbd fbe fbf fbg fbh fbi fbj fbk fbl fbm fbn fbo fbp fbq fbr fbs fbt fbu fbv fbw fbx fby fbz fca fcb fcc fcd fce fcf fcg fch fci fcj fck fcl fcm fcn fco fcp fcq fcr fcs fct fcu fcv fcw fcx fcy fcz fda fdb fdc fdd fde fdf fdg fdh fdi fdj fdk fdl fdm fdn fdo fdp fdq fdr fds fdt fdu fdv fdw fdx fdy fdz fea feb fec fed fee fef feg feh fei fej fek fel fem fen feo fep feq fer fes fet feu fev few fex fey fez ffa ffb ffc ffd ffe fff ffg ffh ffi ffj ffk ffl ffm ffn ffo ffp ffq ffr ffs fft ffu ffv ffw ffx ffy ffz fga fgb fgc fgd fge fgf fgg fgh fgi fgj fgk fgl fgm fgn fgo fgp fgq fgr fgs fgt fgu fgv fgw fgx fgy fgz fha fhb fhc fhd fhe fhf fhg fhh fhi fhj fhk fhl fhm fhn fho fhp fhq fhr fhs fht fhu fhv fhw fhx fhy fhz fia fib fic fid fie fif fig fih fii fij fik fil fim fin fio fip fiq fir fis fit fiu fiv fiw fix fiy fiz fja fjb fjc fjd fje fjf fjg fjh fji fjj fjk fjl fjm fjn fjo fjp fjq fjr fjs fjt fju fjv fjw fjx fjy fjz fka fkb fkc fkd fke fkf fkg fkh fki fkj fkk fkl fkm fkn fko fkp fkq fkr fks fkt fku fkv fkw fkx fky fkz fla flb flc fld fle flf flg flh fli flj flk fll flm fln flo flp......

Words: 29642 - Pages: 119

Premium Essay

E-Health

...Austrian and German citizens”, International Journal of Medical Informatics, vol 79, pp. 81-89, 2010 [ 24 ]. IBM, “Management Summary: Feasibility study for implementing the electronic health record (ELGA) in the Austrian health system”, Austrian Federal Health Agency, 2006 [ 25 ]. IBM, “Report: EHR system components and Masterplan - Specification of the system components and Master Plan as a contribution to the programming of Arge ELGA”, Austrian Federal Health Agency, 2007 [ 26 ]. European Commission (2009), “eHealth at ePractice”, European Commission portal [Online], Available: , http://www.epractice.eu/ en eHealth [ 27 ]. Greek National Healthcare System Reform Act 2001. (N2889/2001 / FEK- /37/02.03.2001), Athens: Greek Government Printing Office [ 28 ]. Ministry of Economy Competitiveness & Shipping Special Secretariat for Digital Design Call Code : 22.1, 22.1, 22.3, “Digital Services Department of Health and Welfare”, Operational Programme – Digital Planning, Athens: 2010 [ 29 ]. Ministry of Health & Social Solidarity, “National Strategic Plan Programming Period 2007 – 2013”, Athens: 2007 [ 30 ]. A. Jha, D. Doolan, D. Grandt, T. Scott and D. Bates, “The use of health information technology in seven nations”, International Journal of Medical Informatics, vol. 77, pp. 848-854, 2008 [ 31 ]. HIMSS, Definition of Interoperability. Approved by the HIMSS Board of Directors, April 5,......

Words: 36524 - Pages: 147

Free Essay

History of Psychology

...density, not its weight, which determined the rate of its descent. Modern science is generally traced from events in Europe known as the Renaissance and the Enlightenment. British philosophers such as Bacon and Locke emphasized the importance of empiricism as the basis for science. Gradually, the empirical method advanced with the use of the telescope to observe the planets, the microscope to watch germs, and the laboratory to perform experiments on chemicals, cells, and electricity. 9 With science comes math. In 19th century England, nursing pioneer Florence Nightingale and physician Sir Francis Galton applied statistics to health care and epidemiology: "Wherever you can, count." In Germany, physicist Gustav Fechner (say "FEK ner") developed mathematical formulas that related the brightness of light to the ability of humans to detect the stimulus. Today, we would regard much of the research of Galton and Fechner as being within the field of psychology. The first psychology research laboratory is usually credited to Wilhelm Wundt (say "VOONT") of Leipzig, Germany, in 1879. He was a physician by training, but developed an interest in investigating human behavior. He established the first university department of psychology, and the first professional journal in the field. However, much of his laboratory work would not be considered true experiments by present day standards. His main research technique was still introspection, reflecting on his own......

Words: 4382 - Pages: 18

Premium Essay

Ethics

...Osteoporosis Infection Genetic Abnormalities Osteomyelitis Paget’s disease Anatomical problems Physiological problems Marfan’s syndrome Osteogenesis imperfecta Achondroplasia Cleft palate Spina bifida Abnormal spinal curvature (some) Clubfoot, clawfoot (a) Autoimmune diseases Rheumatoid arthritis Systemic lupus erythematosus Aging process Osteoarthritis (some forms) Infection JOINT DISORDERS Trauma Rheumatic fever Gonococcal arthritis Septic arthritis Dislocations Fractures Genetic abnormalities Degenerative joint disease (some forms) Gout (b) Figure A-17 An Overview of Disorders of the Skeletal System (a) Bone disorders. (b) Joint disorders. Skeletal.eap3am 8/20/02 1:20 PM Page 53 The Skeletal System Osteogenesis imperfecta (im-per-FEK-ta) is an inherited condition, appearing in 1 individual in about 20,000, that affects the organization of collagen fibers. Osteoblast function is impaired, growth is abnormal, and the bones are very fragile, leading to progressive skeletal deformation and repeated fractures. Fibroblast activity is also affected, and the ligaments and tendons are very “loose,” permitting excessive movement at the joints. Marfan’s syndrome is also linked to defective connective tissue structure. Extremely long and slender limbs, the most obvious physical indication of this disorder, result from excessive cartilage formation at the epiphyseal plates (Figure A-18a). (Marfan’s syndrome is discussed further on p. 110.) Achondroplasia......

Words: 6301 - Pages: 26

Free Essay

Student

...flkdjs;lifj dlk jf;ldsjfi;dj fldjfldskjfild;j fldlds jfldiljf dsljflkdsjfldsjfd sf df l;lsdfjkl; d lsdkfjs dfds fsdlkf dkfalkjf ;lldkj;slk f f ;lsidjf l;sdk flk;d jflkajdlkfds l;sdkjfldk; fdfdlkfj ld;jfl d ;lkajd f dlkajdkfd;kk f lskdjf ldk d ;lkdk dlkj sdk kjdlk d kldskll;ad dkladk dkj lkd dk f; d dklj kd kd;a k dkjlkj;s dkdjkdk dkjk ;dskalife lkd lkdsj fkdsaklkfd f askd kdjsijiejn sdk kdjk skd jifkdsjfkdjifjd kdljf idfjlsdjie dk fdi f ks;dkf ;dkkd ;d fksdjk fd dk sfkldsfj d ik sjflk ;d dklfj; lkdj ds kdjf;sk d ksdjf kdjfkd js kdjfls kdjf dkfjslkdj f dklsjfk j dkjfkldjf dkjfklsd kdjfkldj d kdjfkljd kd fjd;kfj dfdlkjf dkjf kdjf d dkjfkd d djfkdj d dkjfkd dkfjkd dkjf dk dkf d kdj d d kdjkjiej fe kdei fkee ekjfie fekf e f e fek e fe fe fe f e ef aef e fa eff e ef e fe f ef e f ef e fe f e fe fe f e fe f ef efa f f e a f ef e ef ef e fe fe f ef e f ef f ef e f e fe f e e fr, ef, ef ae f, ae, f,ae f, f,e f, e,e fkae efkakf ek fke fekf ke fka fee f afe...

Words: 296 - Pages: 2

Premium Essay

Configuring Windows 7

...and accessible to everyone. Users can use the public key to encrypt data. The private key is kept in the user’s private certificate store and can only be used by the user. The private key decrypts data which has been encrypted using the public key. The first time a user encrypts a file on a computer running Windows 7, the computer creates an EFS certificate and private key. MORE INFO HOW EFS WORKS EFS certificates only indirectly encrypt files. During the file encryption process, the EFS certificate encrypts another key called the File Encryption Key (FEK). Each file has a unique FEK and the FEK is used to encrypt the target file or folder. Rather than encrypt the whole file multiple times when it needs to be encrypted to multiple keys, the file is encrypted once to the FEK and the FEK is encrypted multiple times, once to each EFS key. Any user that needs to access the encrypted file decrypts the FEK using their private key and then the FEK decrypts the file for access. To learn more about how EFS works, consult the following link on TechNet: http://technet.microsoft.com/en-us/library/cc962103.aspx. You can use EFS only to encrypt files that are stored on volumes formatted with the NTFS file system. Because most USB flash drives come with volumes formatted using FAT32, this means that you need to format them with the NTFS file system prior to being able to use them to store EFS encrypted files and folders. When you encrypt a file or a folder, Windows Explorer displays it with green......

Words: 269044 - Pages: 1077

Premium Essay

Human Reason

...ways in which the will can err, and since these are detemined by its love, Dante wishes then to know exactly why the will is not simply 'internally' forced to act as it does. Virgil does admit that the final objects of desire are simply given. 'Whence comes the intelligence of the first cognitions man does not know, nor whence the affection for the first objects of desire, which exist in you even as zeal in the bee for making honey; and this prima1 will admits no deseiving of praise or b ~arne".'~ The problem is that every other act of will should be conformed to Purgatorio XV1,70-72: "... in voi fora distruïto / libero arûitrioy e non fora giusti2ia / per ben letizia, e per male aver luttoo 17 18 Compare the good anger fek by Dante against Filippo Argenti in the f i h circle of the Infemo. Here, too, it is rational anger which is in question. Francis Fergusson writes, in Dante's Drama of the Mind, (Princeton, 1953),p.77: T h e Pilgrim (whose consciousness is our guide) is in close darkness, but trying to release himsetF from it by means of the one facuky he w n use, the discursive reason". l g~ur~atorio XV111,55-60: ...la onde vegna Io 'ntelletto de le prime notioe, orno non sape, e de' pnmi appeübili I'affetto, che sono in voi si corne studio in ape di far Io mele; e questa p h a voglia 'Mis primal ~ i l l " TOthis end, humans have a 'faculty that counsels and that .~~ ought to hold the threshold of a~sent'.~'This faculty may clearly......

Words: 39283 - Pages: 158

Free Essay

Industria Granaria

...rentabilidad mínima requerida por los potenciales inversores interesados en el proyecto, más la prima de riesgo país de Argentina. Ru = Rf + Beta x (Rm-Rf) + Rp Ru= 16.63% Con todos los datos obtenidos a lo largo del capítulo se realizo el cuadro de resultados, el flujo de fondos en dólares y dos análisis de sensibilidad: variación del precio del trigo (representa el 80% del costo del producto) y sensibilidad a las ventas para el proyecto en cuestión: • Cuadro de resultados y Flujo de fondos: 0 INGRESOS TOTALES INGRESOS BRUTOS (1%) INGRESOS NETOS COSTOS VARIABLES COSTOS FIJOS EBITDA AMORTIZACIONES + DEPRECIACIONES EBIT IMPUESTO A LAS GANANCIAS (35%) UTILIDAD NETA (EAT) FLUJO DE FONDOS EAT AMORTIZACIONES + DEPRECIACIONES INVERSION CAPITAL DE TRABAJO FEK INGRESOS DESCONTADOS RECUPERO INV. + CAPITAL DE TRABAJO TREMA TIR VAN PERIODO REPAGO 1 2008 13,406,957 (134,070) 13,272,887 (10,086,789) (430,614) 2,755,485 (451,637) 2,303,847 (806,347) 1,497,501 11.2% 1,497,501 (451,637) (6,051,960) (1,210,392) (7,262,353) 2 2009 14,439,420 (144,394) 14,295,026 (10,135,782) (504,466) 3,654,778 (451,637) 3,203,141 (1,121,099) 2,082,041 14.4% 2,082,041 (451,637) 3 2010 15,298,441 (152,984) 15,145,457 (10,738,774) (571,038) 3,835,645 (451,637) 3,384,008 (1,184,403) 2,199,605 14.4% 2,199,605 (451,637) 4 5 6 7 8 9 10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 16,781,044 17,307,278 17,328,736 17,334,350 17,375,284 17,344,779 17,347,443 (167,810) (173,073) (173,287) (173,343) (173,753) (173,448) (173,474)......

Words: 2853 - Pages: 12